Login to your account

Username *
Password *
Remember Me

Tempotimor (Díli)- Xefe Estadu Maiór F-FDTL, Majór Jenerál Lere Anan Timur hateten, lider joven sira ohin loron ninia kualidade la hanesan ho Lideransa sira iha tempo ai laran nian.

"Ita haree iha Timor iha líder barak, mais lideransa ne'e dalaruma kualidade la hanesan uluk. Uluk iha ai-laran lideransa la barak no oitoan, maibé iha kualidade ne'ebé di'ak, kompara ho agora", Dehan Lere

Nia haktuir juventude sira mak sei sai lideransa futuru nasaun no responsabilidade Estadu Timor-Leste nian.

"Ha'u kuandu hamutuk ona ho joven sira, ha'u hanoin mak sira nia futuru, tanbá ami agora hanesan ne'e ona, ami nia idade mak nune'e ona, ami harii ona nasaun ne'e, agora entrega ba joven sira i sira mak sei responsabilisa ba Estadu no ba futuru nasaun nee" Dehan Majór Jenerál Lere Anan Timur, wainhira sai oradór prinsipál, iha semináriu RYLA, iha Ailok-Laran, Segunda (05/10).

Lere Anan Timur apela ba joven sira, lori nafatin instituisaun Estadu nian ba oin, la bele para iha dalan, la bele kolen iha dalan, sempre iha dezafiu no obstakulu, maibé hamutuk vense dezafiu no obstakulu ne'ebé mosu, iha imi nia oin.

"Ba jerasaun foinsa'e Timor laran tomak, hanesan baibain, líder sira ko'alia, Timor nia futuru iha imi nia liman, kuandu ko'alia Timor nia futuru iha imi nia liman, ne'e responsabilidade bo'ot, hanesan uma ida karik, ita harii ona, se mak tau matan ba ida nee, klaru katak sira ne'ebé tuir mai, mak sei tau matan liu-liu imi jerasaun foun sira" Dehan Lere.

Nia hatutan, ema hatene katak Timor nasaun ne'ebé joven liu, iha mundu nomos kiak liu iha mundu, maibé ko'alia kona-bá atrazadu, Timor la atrazadu, Timor orgullu nu'udar povo ida, nasaun ida no hatudu ba mundu katak, timor-oan la'ós atrazadu, tanbá timor-oan mos matenek, edukadu, sivilizadu, ne'e mak ohin loron, sai nasaun no povu ida, iha mundu.

"Ita kuando ko'alia kona-bá Estadu, ita hotu hatene, joven sira mak nasaun nia futuru, tan ne'e, imi tenke hatene istória ita nia nasaun ninia, imi tenke hatene saida mak forma Estadu, dehan katak ai-rin haat, dalaruma imi estuda, imi estuda no hatene, ai-rin haat mak, Governu, Prezidente, Parlamentu no Tribunál" Dehan Majór.

Lideransa ne'ebé di'ak mak lideransa ne'ebé manan, liu husi buat difísil, la'ós mai ho buat ne'ebé fásil.

"Ha'u nu'udar Komandante Forsas Armadas nian, kuandu ha'u nia soldadu ida sala, ha'u duni sai, ne'e buat fásil, maibé buat ida eduka para sai militar no ema ne'e difísil tebes, entaun nu'udar lideransa ne'ebé di'ak, tenke opta lideransa eduka no tenke fera ulun, matenek atu bele solusiona problema".

Hanoin Husi : Jose Da Costa Soares 'TRIX'

Momentu reflexaun ba ita tomak, hodi fó omenajem ba eróis sira ne'ebé mate ona, iha kontestu atuál kona-ba “VIDA SOSIÁL” iha povo nia leet.


Hare anexo Jornal República, Husu maluk sira nia komentariu.


1...Direitos
.... Hare ba Pensao vitalísia veteranu no governante sira-nian, hatudu momós kedas, iha dezigualdade boot tebes, ba ema sira ne'ebé terus tinan 24 no governante tinan lima de'it, desde 1å lejislatura to'o ohin loron nomós ba futuru nian, seidauk ko'alia to'o iha povu kbi'it laek ne'ebé halerik loro-loron... Kuitadu...


....Nune'e mós governante sira iha tan regalias sira seluk, ne'ebé veteranu sira barak to'o agora moris susar tebes.. ko'a tua, tuku kalen, balun fizikamente labele hatutan nia moris tamba liman no ain hetan tiru.


...Laiha kapasidade ekonómika atu rezolve nia moris no oan sira-nia vida ba hatutan eskola, tamba sira kbiit laek maibé gasta sira-nia esforsu tomak durante 24 anos.


....Veteranos sira hatene e kompreende momos no nonok hela.., tamba povu barak maka sei terus hela... Biar la matenek.


....Husi fali governante sira, nai deputadu sira no governu hahú husi lejislatura dahuluk 1a too ohin loron, karik haree ba jornal ne'e nota katak bainhira remata sira-nia mandatu tinan lima, iha Pensaun Vitalisia pursentu 100% husi vensimentu nomós outras regalias... regalias demasiado.


... Foin dadaun iha tan ona planu atu halo rezidénsia ba deputadu sira iha Hera, tempo tuir mai....populasaun barak sei halerik ba uma ida, bee mos nomós veteranu barak sedauk hetan rezidénsia ida ba nia hodi bele moris.


2.... Desigualdade
Husi ida ne'e nota Desigualdade boot husi grupo ki'ik governante sira no povo ki'ik ne'ebé maioria.


... Ha'u nu'udar veteranu ida haree no nota iha futuru oin mai, desigualdade ne'ebé foin 18 anos, sei transforma klase sosiais (Klase Kiak e Riku) hamosu instabilidade no inseguransa iha ita-nia Rai.


.... Ita la'o ona tinan 18 ba Democracia ne'ebé sei iha tan partidu oioin.....nune'e mós sei aumenta osan ba nai deputadu no governu tuir mai ba Pensaun Vitalísia...., 20 a 60 anos mai tan, orsamentu kada tinan ba governante sira sei boot liuhusi items sira seluk...., ne'e maka ita sira ne'ebé sei moris LA LA'O TUIR ASWAIN SIRA NE'EBÉ MATE ONA NIA HANOIN....hodi kombate KOLONIALIZMU NO NEO KOLONIALIZMU, karik ita hotu hakarak Kombate Sistema sira ne.


.....45 Anos ezisténsia Falintil....loron ida oin, ita halo reflexaun..... no comentáriu....atu hatutan fali ASWAIN FALINTIL NIA OBJECTIVO....


a....Buat hotu ne'ebé ita hala'o di'ak hotu....???? Iha tinan 18 Anos.
b....karik balun ladi'ak....iha nebe?? Ukun? Leis? Lideransa? Prinsípiu no Método?.....


VIVA FALINTIL

 

PUBLISIDADE HUSI MOP FO PARABENS BA LORON FALINTIL

Darwin_Optic

Popular

Error: No articles to display

.

Contact us

Palapasu
Dili, Timor-Leste
+670 7723 4852
+670 7728 1698
http://www.tempotimor.com

Kalendariu Arkivu

« April 2024 »
Mon Tue Wed Thu Fri Sat Sun
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30          

Tempo Timor Networks

Online Counter