“Vizita ne'e, atu entrega de'it ventuña, tanba foin lalais fulan rua kotuk ba ha'u promete lori ventuña mai, depoís ha'u sei oferese tan kama espesiál ida. Minímu liu, labele hela iha situasaun konfórtavel ba oin ha’u tenke haree polítiku implementasaun Governu nian tenke tane komunidade sira ne'ebé iha problema visual”, dehan José Ramos Horta iha Edifísiu AHDMTL, Manleuna, kinta (31/03).
Defísiensia iha Timor-leste la’ós defísiente kakutak maíbé sira matenek, iha difikuldade oioin mak difikuldade la'o nian portantu ne'e la’ós problema boot ida ba sira Governu tenke tané sira oinsá kontribui ba dezemvolvimentu ba nasaun Timor-leste.
“Sé ita hakarak juventude sira garantia futuru ba rai doben Timor-leste, tenke iha saúde ne'ebé di'ak ba sira bele estuda ho seguru tanba joven barak mak hela iha fatin sena malu ho kondisaun la di'ak laiha ijiene ba fatin hán hemu. Entaun ha’u sei propoin ba Governu hodi hari'i bairo ba universitáriu sira, liliu joven sira ne'ebé mak mai husi munisípiu família laiha”, afirma nia
Bainhira saí Prezidente Repúblika promete sei ko’alia maka'as liu kona-ba agrikultura, seguransa alimentár, edukasaun, saúde ligadu ho joven no apoiantes estudante oínsa sira-nia kondisaun hela fatin.
Prezidente Board Asosiasaun Halibur Defisiénsia Matan Timor-Leste (AHDMTL), Gilberta dos Santos Pereira hatete, Defísiensia matan halibur iha fatin ida ne'e atu aprende ba sira-nia futuru no moris ho indepedente, ema defísiensia la’ós tané liman ka fó kuitadu de'it.
“Ita haree intermus de pobreza, aspetu edukasaun, saúde no justisa, ema sira ne’e mak enkaisa ami defisiensia iha laran, dala ruma ema la hetan ami iha sosiedade nia le'et”, dehan nia.
Tanba ne’e, labele haree ba fiziku, maibé haree ba kapasidade hodi bele dezemvolve futuru iha Timor-leste. (*)