Print this page

FM Rekomenda PNTL Aperta Fronteira

Membru PNTL, Unidade Polisia Fronteira (UPF). Membru PNTL, Unidade Polisia Fronteira (UPF). Foto Suplay

Tempotimor (Dili)-Organizasaun Sosiedade Sivíl husi Fundasaun Mahein (FM) husu ba autoridade Polísia Nasional Timor-Leste (PNTL) liliu Unidade Patrullamentu Fronteita (UPF) atu aperta seguransa fronteira  terestre, hodi evita atividade ilegál ina nasaun Repúblika Indonézia (RI) ho Timor-Leste (TL).

“Ha'u hanoin katak, fronteira ne'e ita tenke aperta. Purtantu, ita-nia sidadaun balu kontinua abuzu, e viola regra sira Serka Sanitária ninian. Tanba ne'e, ha'u hanoin katak, liña fronteira ne'e tenke aperta nafatin atu labele ultrapassa ilegál”, dehan Diretór Ezekutivu Fundasaun Mahein (FM), João Almeira, iha kna'ar fatin, Bairo Central, tersa (20/07).

Tanba iha regra hatuur ona oinsá bele ultrapassa fronteira, bainhira iha nesesidade nomós movimentu sira atividade ekonómika ninian.

“Fronteira ne'e tenke kontrola ho rigór, no husu ita-nia sidadaun sira mós tenke koolabora ho ita-nia estadu atu kumpri regra sira aplikasaun estadu de emerjénsia no serka sanitária nian. Nune'e, sira ne'ebé vióla regra sira iha fronteira ne'e, tenke aplika iha ezekusaun estadu de emerjénsia ninian”, afirma nia.

Haree ba regra Estadu Emerjénsia  ko’alia momós katak, sidadaun ne'ebé lahalo halo tuir (dezobediénsia) ba regra, tenke aplika tuir prosesu kriminal ninian.

Progresu kazu Covid-19 no variante foun iha rai nasaun viziñu Indonézia, hamate ona populasaun kuaze barak, hodi lori mós ameasa ba povu.

Área fronteira nian luan, husi Sakato to'o Naktuka, Mota Ain to'o Mota Masin, distánsia ida dook iha tempu ne'ebé ho membru PNTL menus.

Maske, estadu hasai ona desizaun ida hodi koloka mós membru sira husi Falintil-Forsa Defeza Timor-Leste (F-FDTL) atu apoiu PNTL hodi haforsa seguransa.

“Sidadaun sira-nia koolaborasaun no partisipasaun mak importante tuir desizaun ne'ebé estadu halo, katak hakat fronteira, kuandu iha nesesidade ne'ebé urjente, ou ita-nia sidadaun sira ne'ebé fila husi rai liur que iha ne'ebá, estadu determina ona bainhira mak bele tama, no oinsá mak atubele tama”, nia hatete.

Antes ne'e, servisu imigrasaun Indonézia nian, konsege kaptura sidadaun Timoroan hamutuk na’in-14 ne'ebé tama ilegál ba área RI nian ne'ebé deskonfia atu ba graduasaun (sa'e sintu).

Hafoin kaptura, sidadaun na'in-14 ne'e servisu imigrasaun RI deporta ona mai UPF iha fronteira Batugade, hodi prosesa tuir lei Timor-Leste nian. (*)

Rate this item
(0 votes)
Tempo Timor

Ho hakraik an Tempo Timor hato'o komprimentus ba laitor sira katak, Jornal Tempo Timor hahu mosu iha imi le'et atu fasilita informasaun ba imi. Tamba ne'e ami presiza ita boot sira nia tulun atu ekipa jornal ne'e nian bele halao servisu jornalismu ho didiak.

Jornalista Jornal Tempo Timor, bandu atu hetan envelope ka sasan ruma husi fontes informasaun sira.

www.tempotimor.com

Related items