"Ohin, ami deskuti konaba atu muda artigu balun iha lei defeza nasionál, ne'e la’ós muda hotu maibé muda de’it artigu hamutuk 12 tanba eziste durante tinan 10 ona entaun presiza altera," Ministru Defeza Filomeno Paixão de Jesus, informa ba jornalista sira, hafoin audiénsia ho Komisaun B (Negósiu Estranjeiru, Defeza no Seguransa, kona-ba proposta-lei númeru 21/V(2ª) prosede primeira alterasaun Lei no. 3/2010, iha PN, kuarta ne'e.
Ministru Defeza propoin ba Parlamentu Nasionál, husu altera hahú hosi artigu 14, 18, 19, 20, 31, 32, 34 to’o 57 iha Lei Defeza Nasionál númeru 3/2010.
Ministru Defeza hateten iha tempu uluk komponente hamutuk lima (5) iha F-FDTL maibé agora de'it komponente tolu de’it, hanesan komponente tasi, lalehan ho rai.
Nia haktuie, uluk nunka temi xefe estadu maiór, maibé temi de'it mak xefe estadu maiór jenerál, vise-xefe estadu maiór jenerál no komandante komponent sira,
maibé xefe estadu maiór iha lapsu ida.
"Ohin ita hatama hotu para depois nia iha parte hotu iha komandu kuartel jenerál nian," dehan nia.
Ministru Defeza akresenta, uluk prezidente fó pose de'it ba xefe estadu maiór, vise-xfe estadu maiór no komandante komponente sira, agora aumenta xefe estadu maiór aas liu entaun tenke fó mós pose ba nia.
"Ninia substánsia mak ne’e lei defeza nasionál ne’e liu tinan 10 ona, entaun la korresponde ona ba realidade ne’ebé iha komandu.
Tanba iha komandu ne’ebá muda ona estratéjia militár, ita-nia forsa iha rai laran mós muda tiha ona ho sistema reforsa, tanba aumenta unidade FALINTIL. Kuandu estratéjia militár muda ona entaun ita tenke muda mós artigu balun iha Lei Defeza Nasionál," nia katak.
Entretantu Prezidente Komisaun B, Deputadu José Agustinho Siqueira “Somotxo” hateten area defeza no seguransa ne’e iha nia konfidensialidade barak.
“Proposta-alterasaun ne’ebé Ministériu Defeza submete mai husu halo alterasaun ba artigu hamutuk 12 iha Lei Defeza Nasionál, atu deskute no aprova iha jeneralidade,” nia hateten.
Nia fundamenta, razaun governu husu alterasaun tanba la atualiza ona dezde 2010 agora tama ona 2021.
Nia hatutan, evolusaun forsa armada ne’e la’o entaun lei mós tenke atualiza nune’e halo adaptasaun ba situasaun real. (*)