Maijor Jeneral Lere hato’o kestaun ne’e relasiona ho deklarasaun husi Sekretariu Estadu Peskas (SEP) Elidio de Araujo katak, governu iha ona hanoin atu sosa ro ahi hodi halo kontrolu ba tasi Timor.
"Ha'u hanoin, ita-nia governu lalika duplika meiu, signifika katak, se forsa naval presiza ro, ita labele sosa tan ro ba organizasaun seluk, mais ita hatene katak to'o agora Prezidente Repúblika Francisco Guterres Luu Olo seidauk promulga ka aprova autoriedade marítima," dehan Maijór Jenerál Lere ba jornalista sira iha Palásiu Prezidensiál Bairu-pite, Dili, Kuarta (22/07).
Nia hatete, bainhira PR Lu Olo promulga autidade maritima, autoridade ne’e mak iha kompetensia atu haree ba kestaun sira relasiona ho atividade iha tasi Timor.
"Autoriedade marítima, iha responsabilidade. Nia iha military, inklui xefe estadu maiór jenerál nia okos. Depois autoriedade marítima la'ós militar de'it mak iha ne'ebá, maibé iha ne'ebá integradu, hanesan peskas mós iha ne'ebá, husi forsa marítima mós iha. Ne'ebé hanoin katak señor SEP ne'e atu labele duplika, tenke haree didi'ak."
Lere mós afirma katak, maske governu iha ona hanoin atu hola Ro, maibé buat ne'ebé importante mak infraestrutura.
"Australia iha 2023 atu apoiu Ro rua ba ita, depois ita-nia governu mós prevé atu hola Ro, maibé ita hola ro barbarak hanesan ne'e, ita tenke iha kondisoens, hanesan infra-estrutura, planu manutensaun. Labele hanesan ita-nia ro agora ne'e, ita hola tiha laiha manutensaun," nia dehan.
Molok ne’e, SEP Elidio hatete, iha tinan 2021, governu sei preve osan atu sosa ro rua.
"Ohin ha'u dehan katak, governu liu husi ita-nia Primeiru Ministru (PM) Taur Matan Ruak katak pelumenus tinan ne'e ita tau ro rua, par bele kontrola ita-nia maritima sira husi ita-nia piskeira ilegál sira," dehan SEP.