Login to your account

Username *
Password *
Remember Me

Tempotimor (Dili)-Parlamentu Nasionál (PN) deside aprova ona pedidu husi Prezidente Repúblika (PR), Francisco Guteres ‘Lú Olo’, kona-bá deklarasaun renovasaun Estadu Emerjénsia (EE) ba dala-16.

Razaun, Parlamentu Nasionál fó autorizasaun ba PR atu dekreta EE-16 liuhusi konvokatóriu reuniaun plenária estraordinária, tersa (27/70), tanba haree ba situasaun surtu covid-19 no variante delta ne'ebé sai preokupasaun ba mundu inklui Timor-Leste.

Ho ida ne'e, estensaun EE ne'e parsialmente halo suspensaun (bandu) direitu sira hanesan, sirkulasaun internasionál, liberdade sirkulasaun no fixasaun rezidénsia, direitu reuniaun no manifestasaun, liberdade ba kultu, direitu ba edukasaun no direitu propriedade, direitu ba rezisténsia, no inisiativa ekonómika privada.

Hafoin anunsia rezultadu, Prezidente Parlamentu Nasional, Aniceto Longuinhos Guteres Lopez hatete, maske rezolusaun ba autorizasaun Prezidente Repúblika aprova ona, maibé tuir lei kona-ba rejime estadu sítiu ka Estadu Emerjensia bainhira desizaun ne'e Komisaun Permanente nian entaun plenária tenke halo diskusaun kona-ba konfirmasaun ba desizaun.

“Rezultadu husi aprovasaun ne'e hetan votus afavor 18, kontra 0 no abstéinsaun 13”, dehan nia iha plenária PN, tersa (27/07).

Governu ne’ebé hato’o pedidu estensaun estadu emerjénsia haree ba evolusaun preokupante ba situasaun epidemiolójika no proliferasaun kazu rejistadu ho COVID-19 ne’ebé aumenta iha nível rejionál no nível mundiál.

Tuir dadus husi Organizasaun Mundiál Saúde (OMS), iha loron 23 jullu 2021, infesaun SARs-Cov-2 mundialmente rejista kazu konfirmadu hamutuk 192.242.207 no hamate ona ema hamutuk 4.136.518 tanba moras ne’e. Nune’e mós iha nasaun Indonézia, rejista kazu infesaun SARs-CoV-2 hamutuk 3.082.410 no hamate ema 80.598.

Númeru infesaun ho variante Delta husi loron ba loron desde fulan-juñu númeru kazu sae maka’as tebes. Iha Provínsia Nusa Tenggara Timur (NTT) ho kazu infesaun hamutuk 33.456 no hamate ema 669.

Desde fulan-marsu 2020 to’o 26 jullu 2021, Timor-Leste rejista kazu konfirmadu ho SARS CoV-2 hamutuk 10.348, kazu ativu 695 no hamate ema na’in-26.

Entretantu Pedidu Prezidente Repúblika (PR) ne'e bazeia ba alinea G, artigu 85, konjuga ho artigu, 25, iha konstituisaun Repúblika, nomos artigu 6, númeru 1, 9, 11, 15, to'o númeru 27, aleinde lei numeru 3/2008, 22 fevereiru kona-ba rejime estadu sítiu no Estadu Emerjénsia, renovasaun deklarasaun estadu Emerjensia, ba teritoriu nasional, ne'ebe fundamenta no subsisteésia situasaun kalamidade públiku.

Deklarasaun EE ba dala-16 sei hahú vigor iha tuku 00:00, domingu, 1 fulan-agustu, to'o tuku 23:59 segunda, 30 agustu 2021. (*)

Tempotumor (Dili)-Deputadu Bankada Uniaun Demokrátiku Timorense (UDT), Francisco David hatete, partidu UDT to'o agora seidauk anunsia kandidatura tanba hein hela Prezidente Repúblika (PR), Francisco Guteres ‘Lú Olo’, anunsia loron eleisaun prezidensiál.

Tempotimor (Dili)-Vise Prezidente PN, Luís Roberto hatete, posibilidade Parlamentu Nasionál (PN) sei bolu hikas deputadu sira iha tempu resesu atubele partisipa debate kona-ba autorizasaun deklarasaun Estadu Emerjénsa (EE) ba dala-16.

Tempotimor (Dili)-Akademista husi Universidade Nasionál Timor Lorosa'e (UNTL), Julio Aparicio, sente dúvida tanba to'o agora Prezidente Repúblika (PR), Francisco Guteres ‘Lú Olo’, seidauk dekreta kalendáriu (data) eleisaun ba prezidénsial tinan 2022.

Tempotimor (Dili)-Prezidente Repúblika (PR), Francisco Guteres ‘Lú Olo’, seidauk deklara atu re-kandidatura hodi kompete iha eleisaun Predensial tinan  2022.

Tempotimor (Dili)-Parlamentu Nasionál (PN) deside aprova pedidu renovasaun Estadu Emerjénsia (EE) ba dala-15, iha loron kuarta (30/06) ba loron tolunulu.

Tempotimor (Dili)-Ministra Negósiu Estranjeiru no Kooperasaun​(MNEK), Adaljiza Albertina Xavier Reis Magno hatete, desizaun atu muda pozisaun esterna Timor-Leste (TL) hasoru situasaun Mianmar, depende ba Prezidente Repúblika (PR), Francisco Guteres ‘Lú Olo’ no Primeiru Ministru (PM), Taur Matan Ruak.

Tanba, eleisaun ba rezolusaun Organizaun Nasaun Unida (ONU) kona-ba situasaun iha Mianmar, Ministériu Negósiu Estranjeiru Koperasaun, iha loron 18 fulan-junu 2021, desidve ota abstein  tanba kumpre konsisténsia polítika externa Estadu Timor-Leste desde 2010.

“Portantu horseik ha’u husu iha Konsellu Ministru, se estadu halo fali konservasaun politika ida, parlamentu bele mós fó sujestaun, maibé depende ba señor Prezidente Repúblika no señor Primeiru Ministru, mak sei deside, se iha mudansa ba politiku ne'e ka lae. Tanba politiku ne'e deside tinan 2010 to'o agora”, dehan Ministra Adalzija iha Parlamentu Nasionál (PN), kinta (24/06).

Bainhira estadu deside muda TL ninia visium mós tenke halo konsulta, tanba ida ne'e la'ós desizaun MNEK nian.

Maske nune’e, rezolusaun ne’e pasa ho votu maioria favorável hosi nasaun 119 no nasaun 36 deside abtensaun, inklui nasaun sudeste aziátiku hanesan Brunei Darusalam, Tailándia, Laos no Kambodia fó votu abstensaun hodi fó biban Mianmar rezolve problema rai-laran.

Enkuantu, dadauk MNEK mós hato'o ona ba Konselhu Ministru (KM) atu nune'e Primeiru Ministru ho Prezidente Repúblika inklui Parlamentu Nasionál hodi haree fali posizaun Timor-Leste ba Mianmar.

Estadu Timor-Leste nia posizaun balun nunka muda  hanesan One-China Policy, auto determinasaun Palestina, auto determinasaun Sahara Osidentál no reforma konsellu seguransa inklui Mianmar. (*)

Tempotimor (Dili)-Bankada Congresso Nacional de Reconstrução de Timorense (CNRT) iha Parlamentu Nasionál (PN) defende Prezidente Partidu CNRT, Kay Rala Xanana Gusmão ne’ebé halibur komunidade sira hodi kontra deklarasaun Prezidente Repúblika (PR), Francisco Guteres ‘Lú Olo’ ne'ebe dehan figura públika balun la hadomi povu.

Xefe bankada CNRT, Duarte Nunes hatete, tuir lolos Prezidente Repúblika tenke tetu molok hasai deklarasaun hatete Xanana.

Tanba, atu hadomi povu ne'e, Xanana uza nia karakter rasik no la'ós tur de'it mak hatete dehan hadomi povu.

“Seraké ida ne'e la'ós ema ida que hadomi, ka tenke tur de'it iha uma, hanoin dehan oh ha'u hadomi povu, mais povu susar hela, ida ne'ebé mak los. Prezidente tetu ba, labele hatete at ema (Xanana)”, deklara nia iha PN, tersa (01/06)

Pozisaun CNRT mós nota entre prezidente repúblika ho Xanana ne'e, sira iha presepsaun no karater rasik.

"Bom, buat ida hadomi povu ne'e, relativu ne'e, iha kaca mata, prezidente nia ne'e hadomi povu ne'e hanusa, agora maun Xanana nia ne'e hadomi povu ne'e hanusa, ida-idak nia presepsaun ninian”, afirma nia.

Nia dehan, "Sé ha’u ba fatin ida ema haklalak mai kaer liman ho ha’u, seráke ida ne'e la'ós ema ida ke hadomi, ka tenke tur de'it iha uma, hanoin dehan, oh hau hadomi povu, hadomi povu, mos povu susar hela, ida ne'ebe mak los”.

Tanba ne’e, Prezidente Repúblika tetu no labele hatete at ema, mais hanesan ema hatete bainhira hatudu liman fuan 1 ba ema, liafuan haat sei filafali ba na’in.

Antes ne'e, Prezidente Repúblika (PR), Francisco Guterres 'Lú Olo', liuhosi nia mensajen ba Parlamentu Nasionál (PN) kona-ba estensaun estadu emerjénsia ba dala-14, aproveita 'soe' lia mós ba Figura Públika (FP) balun tanba la obedese ba regra governu nian liliu iha kombate Covid-19.

Tanba, figura públika ho responsabilidade labele hatete, sira hadomi povu no preokupa ho moris-di’ak no saúde povu nian, maibé la kumpri fali regra bázika sira ba protesaun hanesan distansiamentu sosiál no uza máskara ka la respeita konfinamentu domisiliáriu, ho motivu ne’ebé de’it ka ho hanoin ba sira-nia aan de’it.

“Halibur ho populasaun iha fatin públiku lahó máskara no lahó distansiamentu sosiál sei la kontribui atu hapara vírus corona,  maibé sei loke dalan ba vírus aat ne’e hada’et liután husi ema ba ema”, dehan PR Lú Olo, liuhosi nia mensajen ba PN, domingu (30/05). (*)

 

 

Darwin_Optic

Popular

Error: No articles to display

.

Contact us

Palapasu
Dili, Timor-Leste
+670 7723 4852
+670 7728 1698
http://www.tempotimor.com

Kalendariu Arkivu

« April 2024 »
Mon Tue Wed Thu Fri Sat Sun
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30          

Tempo Timor Networks

Online Counter