Print this page

Diskursu PM Taur iha Aprezentasaun Proposta Lei OJE 2021 Parte 6 : Edukasaun no Saúde

By December 01, 2020 3546
PM Taur Matan Ruak Aprezenta Proposta OJE 2021 iha Plenaria PN, Segunda (30/11) PM Taur Matan Ruak Aprezenta Proposta OJE 2021 iha Plenaria PN, Segunda (30/11) Foto Midia PM

 Tempotimor (Dili) - Timor-Leste presiza aumenta signifikativamente oferta beins públikus hanesan saúde no edukasaun.

Pandemia COVID-19 hatudu ona katak importante tebes asesu ba sistema nasionál saúde ne’ebé iha kualidade, ne’ebé bele fornese kuidadu saúde no infraestrutura saúde públika ne’ebé abranje ita-nia populasaun nia nesesidade. Totál orsamentu ba setór saúde sa’e besik dolar millaun 86, ne’ebé korresponde ba 4 % husi Orsamentu Estadu nian.

Investimentu iha kuidadu saúde primáriu maka boot liu ho osan dolar millaun 29,1, ne’ebé inklui investimentu iha postu saúde foun sira no gastu ba servisu públiku sira-ne’ebé presta atu kontrola moras, saúde iha família, emerjénsia médika, servisu nutrisaun, ne’ebé apoia ita-nia estratéjia vijilánsia epidemiolójika. Ita reforsa kuidadu saúde sekundária no tersiária ho dolar millaun 19,6, ne’ebé inklui dolar millaun 10,9 ba kuidadu ospitalár sira, dolar millaun 7,2 ba servisu ambulatóriu no dolar millaun 1,3 ba infraestrutura.

Aleinde ne’e, sei iha mós investimentu hamutuk dolar millaun 11,4 ba Ospitál Nasionál Guido Valadares hodi kobre nesesidade ba saúde sekundária no tersiária. Apoiu globál ho valór dolar millaun 10,7 ba Servisu Autónomu Medikamentu no Ekipamentu Médiku (SAMES) tulun hametin no prepara kadeia fornesimentu médiku, jestaun farmaséutika no lojístika saúde nian atu prevene, deteta no trata moras. Fundu Infraestrutura sei finansia dolar millaun 4,8 sei selu atu konklui konstrusaun Ospitál Baukau no unidade UKI (Unidade Kuidadu Intensivu) no pediatria ospitál Nasionál Guido Valadares nian.

Apoia investimentu iha edukasaun hanesan komponente importante seluk ida husi Orsamentu Estadu nian. Orsamentu Ministériu Edukasaun nian sa’e ba dolar millaun 111,4, ne’ebé korresponde ba 5% husi totál Orsamentu Estadu nian, iha ne’ebé besik dolar millaun 78,4 maka investimentu ba ita-nia oan sira, ne’ebé importante tebetebes, tanba iha idade nurak, pré-eskola no edukasaun bázika sei kondús sira-nia potensiál umanu no hametin sira-nia kondisaun iha futuru hanesan foin-sa’e adultu no sidadaun ne’ebé produtivu liuhusi sira-nia partisipasaun ativa iha dezenvolvimentu sustentável no konstrusaun Nasaun nian.

Besik dolar millaun 3 maka finansia infraestrutura pré-eskola sira-nian, dolar millaun 17,9 sei maka finansia infraestrutura edukasaun bázika nian, dolar millaun 4 maka finansia Sentru Aprendizajen no Formasaun Eskolár (CAFÉ) no dolar millaun 44,9 atu uza hodi selu ba profesór sira husi edukasaun bázika nian no funsionáriu sira seluk. Atu koloka ida-ne’e iha perspetiva, tuir evidénsia sientífika resente UNICEF nian, ba kada dolar ne’ebé ita gasta iha edukasaun pré-primária, ita hetan filafali dolar 9 ne’ebé benefisia sosiedade.

Ho aumentu ida-ne’e, pelumenus, ita sei hasa’e ita-nia matríkula iha edukasaun bázika ba pontu persentuál 96. Besik dolar millaun 24,9 sei aloka ba apoiu ensinu sekundáriu, ne’ebé inklui dolar millaun 10,4 iha infraestrutura atu permite ambiente aprendizajen nian ida-ne’ebé adekuadu tanba ida-ne’e hadi’a ita-nia alunu sira-nia dezempeñu no dolar millaun 12 atu selu profesór no funsionáriu sira. Iha parte seluk, ita sei foka ba investimentu iha ita-nia sistema ensinu superiór atu kontinua promove kualidade no asesu.

Besik dolar millaun 26,4 maka ita propoin ba setór ida-ne’e, ne’ebé inklui dolar millaun 6,3 ba Ministériu Ensinu Superiór no dolar millaun 20,1 ba Universidade Nasionál Timor-Lorosa’e, ho objetivu atu mantein servisu ba estudante sira, kapasidade atu halo peskiza no halo investigasaun sientífika. Intervensaun ida-ne’e sei tulun garante katak 50% husi Universidade sira maka bele hetan akreditasaun, katak estudante bolseiru hamutuk 1.350 iha rai-li’ur hetan susesu iha sira-nia dezempeñu eskolár, katak investigasaun prioritária ba ita-nia País konklui ona iha área sistema agro-produsaun, agro-ekonomia no direitu, ne’ebé relasiona ho kultura no tradisaun Timor-Leste nian, nune’e mós atu forma médiku, enfermeira no parteira 170, profisionál ekonomia no jestaun 263, profisionál siénsia sosiál 158 no advogadu 26.

Fundu infraestrutura sei finansia dolar millaun 4,8 atu halo hotu Eskola Pólu Foun iha Baukau no fó prioridade ba konstrusaun Institutu Politékniku iha Aileu no iha Betanu, no Sidade Universitária foun iha Aileu. (*)

Sei Kontinua ba PARTE 7

Rate this item
(0 votes)
Tempo Timor

Ho hakraik an Tempo Timor hato'o komprimentus ba laitor sira katak, Jornal Tempo Timor hahu mosu iha imi le'et atu fasilita informasaun ba imi. Tamba ne'e ami presiza ita boot sira nia tulun atu ekipa jornal ne'e nian bele halao servisu jornalismu ho didiak.

Jornalista Jornal Tempo Timor, bandu atu hetan envelope ka sasan ruma husi fontes informasaun sira.

www.tempotimor.com

Related items