“Matadalan reportajen kona-ba violénsia bazeia ba jéneru kontra feto no labarik feto, ne'e nia indikadór ida katak refleta ba asaun planu nasionál, produz ona Matadalan Reportajen Sensivel Jéneru”, dehan Diretór Ezekutivu Konsellu Imprrensa, Rigoberto Monteiro, iha Ótel Novu Turizmu, Bidau Lesidere, segunda (13/06).
Tanba mídia nu'udar grupu alvu ida hanesan ajente ba prevensaun violénsia sira iha Timor-Leste.
“Rekomenda entudade komunikasaun sosiál sira, atu dezenvolve kódigu konsulta ida ba reportajen sensivel ba jéneru feramenta atu monitoriza mídia nia reportajen ba violénsia”, afirma nia.
Refleta planu estratejiku ida ba Konsellu Imprensa ba tinan 2022 to'o 2026, planu ne'e mós nia objetivu ida atu serbisu advokasia
Matadalan ne'e produz nia koopera ho parseria UNDP nian, ne'ebé liuhusi nota entendementu ida iha tinan kotuk, hodi hakerek kona-ba matadalan ne'e.
Elaborasaun ida ne'e mai husi rezultadu analiza peskiza iha Munisípiu haat hanesan Vikeké, Ermera, Dili no Reziaun Administrativu Espesiál Oekussi Ambeno (RAEOA).
Iha parte seluk, Reprezentante United Nations Development Programme (UNDP), Joaniton Monteiro, fó parabéns ba lansamentu matadalan reportajen kona-ba violénsia bazeia ba jéneru
“UNDP hamutuk ho parseriu koopera hodi produz matadalan ka dokumentu ida ba Jornálista sira atu halo tuir nia serbisu”, dehan nia.
Violénsia ba jéneru ne'e asuntu konflikadu tebes tanba ne'e husu ba Jornálista sira atu apoiu servisu ba paz.
“Ita iha direitu atu asesu ba informasaun liga liu ba violénsia domestika ita presiza sensivel, liliu ba sira ne'ebé hetan dadur iha tempu pasadu sai hanesan sobrevivente sira”, esplika nia.
Iha programa lansamentu ne'e hetan partisipa másimu husi reprezentante rádiu komunidade, Rádiu privadu, Sekretária Estadu Igualidade Inkluzaun (SEII) no Embaisadór Uniaun Europeia, reprezentante Sekretáriu Estadu Komunikasaun Sosiál (SEKOMS). (*)