Login to your account

Username *
Password *
Remember Me

Tempotimor (Dili)-Sekretáriu Estadu Formasaun Profesional no Empregu (SEFOPE) esforsu maka'as hela atu halo promosaun ba traballadór Timor-oan ba toos-nain sira iha Australia atu bele iha interese rekruta hodi serbisu iha sira-nia toos.

Tempotimor (Ainaro) – Diresaun Nasionál Emprego Exterior SEFOPE, hahú Segunda (14/10/19) hala’o teste fiziku no eskrita ba kandidatu traballadór Seasonal Worker Program (SWP), iha salaun Administrasaun Munisípiu Ainaro.

Tempostimor (Austrália) – Adidu Traballu Timor-Leste ba Austrália, António Armindo, Segunda (30/09/19) hasoru malu ho to'os nain Tou’s Garden iha Acacio-Darwin hodi ko’alia kona-ba oinsá bele hasa’e númeru traballadór husi Timor-Leste.

Tempotimor (Dili)-Ekipa FALINTIL Forsa Defeza Timor Leste  (F-FDTL) konsege hetan vitoria bainhira hala'o jogu hasoru ekipaForsa Defeza Australia ho golu 2-0.

Tempotimor (Dili) – Empregadór ida husi Tazmânia sei rekruta timoroan na'in 340, ba Seasonal Worker Program (SWP) iha Austrália.

Tempotimor (Díli) – Governu Timor-Leste, Kuarta (28/08/19) ohin konklui ona prosesu rejime tranjitoriu ba Fronteira Marítima (FM) no Tratadu Tasi Timor (T3) nian, ne'ebé iha posibilidade atu ein vigor iha loron 30 Agostu 2019.

Tempotimor (Díli) – Ministru Estadu Konsellu Ministru, Agio Pereira hatete desizaun Tribunál Rekursu (TR) ne'ebé deside inkonstitusionalidade ba poposta alterasaun lei atividade petrolifeira no lei fundu petrolifeira, la afeita ba troka nota entre TL-Austrália.

Tempotimor (Díli) – Estajiariu nain neen (6), Sesta (16/08/19) desloka ba Austrália hodi tuir formasaun iha Perth, Austrália durante semana rua. Sira sei tuir programa rekoñesementu aprendizajen anterior (recognition of prior learning), hodi aprende kona-ba prosesu aplikasaun ba visa.

By : Sally Rummery 

Tempotimot (Dili) - Activist group, Movement Against the Occupation of the Timor Sea (MKOTT) has condemned the Australian government for its prosecution of whistle-blower, Witness K and his lawyer, Bernard Collaery, calling it an ‘attack on freedom of expression and democracy’. 

The group has launched a public petition against Australian Federal Attorney General, Christian Porter in protest to the prosecution of the men.

Charges were filed against the two men by federal prosecutors, with Mr Porter’s approval, following the exposure of an Australian bugging operation of Timorese government offices during negotiations over how lucrative oil and gas reserves were to be shared between the nations. 

As Timor-Leste prepares to celebrate its 20th anniversary of the 1999 referendum on the 30th of August, it also hopes to officially ratify its Maritime Boundary Treaty with the Australian government. 

The exposure of the Australian secret service’s corrupt and illegal bugging put pressure on Australia to accept, in 2018, a boundary treaty agreed in a facilitated conciliation process under the United Nations Convention on the Law of the Sea. 

In a media conference held last week, MKOTT called on Mr Porter to use his power under section 71 of the Judiciary Act (1903) to immediately put a stop to the prosecutions, saying that it would ruin the relationship between the countries. 

"While Timor-Leste and Australia are about to celebrate this important occasion, we the undersigned note with great regret that the Australian government has continued its prosecution of Lawyer Bernard Collaery and Witness K. These two are heroes of the maritime boundary agreement and thus their prosecution will pollute the celebration and the bilateral relations".

The petition is hoped to have gained the signature of over a thousand Timorese by the end of August.

By ROD MCGUIRK, ASSOCIATED PRESS [link: https://abcnews.go.com/International/wireStory/australian-parliament-approves-treaty-east-timor-64644817

Tempotimor (Melbourne) - Parlamentu Australia nian aprova ona ratifikasaun ba tratadu fronteira maritima ida ne’ebé mak asina ho Timor-Leste fulan sanulu-resin-nein liu ba no governu daudaun ne’e iha hela presaun nia okos hodi fó fila-hikas osan dolares hamutuk millaun sanulu ba Timor nia direitu husi tasi-kidun ida ba kampu gas nian mak hetan rekoñesimentu katak nasaun ilha-sorin baluk ne’e mak sai nu’udar nia nain. 

Iha tempu tarde loron Segunda, Parlamentu Australia pasa ona lejislasaun ne’ebé mak fornese espasu hodi ratifika tratadu refere, semana ida depois de Australia nia viziñu kiak ne’e hetan ona vota afavor ba lejislasaun mak hanesan hodi diriji oinsá nasaun rua ne’e sei fahe osan dolar biliaun ba biliaun husi riku-soi mina no gas ne’ebé mak latan hela iha Tasi Timor nia okos.  

Tratadu ne’e uluk asina ona iha Nova Iorke iha fulan Marsu tinan kotuk, maibé la fó influénsia to hetan ratifikasaun liu husi dalan nota diplomátiku interkambiu bainhira Primeiru Ministru Scott Morrison vizita ba Timor-Leste iha loron 30 Agostu, ba komemora aniversariu referendum nian ba dala 20 ne’ebé mak marka nu’udar independensia husi Indonesia, ne’ebé halo ona invazaun iha tinan 1975 ba Portuguese nia kolóni ida ne’e. 

Australia sei nafatin hetan osan porsentu 10 nu’udar royalti husi Bayu Undan nia mina no gas to ramata, bainhira Timor-Leste foti sai nu’udar nain tomak ba kampo refere ne’ebé tuir predisaun sei mamuk iha tinan hirak oin mai tan. 

 

Timor nia eroi ba independensia no xefe negosiadór ba tratadu refere, Xanana Gusmão, dehan katak ninia nasaun iha tempu pasadu lakon ona osan dolar milaun 5 kada fulan bainhira akordu ne’e seida'uk hetan ratifikasaun. 

Donald Rothwell, peritu ida ba lei internasional husi Universidade Nasional Australia iha loron Tersa ne’e hatete katak provisaun (ketentuan) ne’e forma ona katak sei laiha kompensasaun mak sei selu ba tantu parte rua ne’e hotu nu’udar rezultadu husi regulamentu fronteira foun ne’e. 

“Bainhira tratadu ne’e komesa lao ona, totalmente sei laiha obrigatoriu ba Australia hodi selu kualkér tipu ba kompensasaun, tanba iha ne’ebá temi ona iha laran,” 

Steve Bracks, sesante prezidente konsellu ba Victoria no fundador ba organizasaun asistensia Projetu Governasaun Timor-Leste nian, deskreve Australia ne’ebé kontinua atu hetan lukru husi Bayu Undan nu’udar “asaun demaiziadu.” 

Charlie Schenier, peskizador ida iha La’o Hamutuk, nu’udar institutu peskiza ida iha TImor-Leste, dehan katak Australia hetan ona lukru dolares bilaun 5 husi mina no gas ne’ebé mak daudaun ne’e konkorda ona tama ba Timor ninia teritoriu.

“Australia iha tempu pasadu laiha direitu atu hetan porsentu 10 husi Bayu Undan,” Scheiner hatete ba ABC. “Ami espera katak Australia sei halo buat ne’ebé mak loos no selu hikas fali saida mak sira foti ona husi fatin ne’ebé mak la konsidera sira nu’udar nain tan ona.” 

Australia ninia Departamentu Relasaun Esterna no Komérsiu la fó komentariu kona ba pergunta ne’ebé relasiona ho kompensasaun, maibé hatete iha sira nia deklarasaun iha loron Tersa katak: “Ami hein atu lori tratadu ne’e formaliza hodi vigor iha tempu badak nia laran mak posivel.” 

Tratadu ne’e deklara katak “parte hirak ne’ebé involve konkorda katak laiha kúalker parte ida mak sei halo reklamasaun ba kompensasaun kona ba atividade mak hala’o ona sobre petroliu nian iha Tasi Timor.” 

Rothwell deskreve katak klausa ne’e nu’udar “oinseluk uitoan,” no reflete tuir ba konkordansia barak kona ba Tasi Timor atraves dekada hira nia laran ne’ebé Australia halo ho Indonezia no depois halo ho Timor-Leste. 

“Iha klausa ne’ebé mak relasiona ho kompensasaun nian ne’e loloos sai nu’udar advogadu ida nia dalan hodi asegura katak sei laiha tan dalan atu fila fali ba kestaun hirak ne’e iha futuru mai,” Rothwell hatete.

Bazeia ba tratadu refere, Timor-Leste sei hetan asaun ne’ebé boot liu husi lukru ba esploitasaun kampu gas Greater Sunrise ne’ebé mak seidauk book. Asaun ne’e sei fahe tantu 80-20 se pipa nia gas ne’e dada ba Australia hodi procesa ka 70-30 se pipa ne’e dada ba Timor. 

 

Timor-Leste hakarak atu dada gase ne’e hodi prosesa iha ninia teritoria maibé investor sira tauk-tauk hela tanba dalaruma dalan ida ne’e ekonomikamente sei la viavel ka la’o di’ak iha futuru mai. 

Asuntu fahe riku-soi mina no gas ne’ebé mak lokaliza entre Australia no Timor-Leste ne’e to’o agora sai ona nu’udar asuntu ne’ebé mak halo deskonfortu entre viziñu rua ne’e deste tinan 2002 bainhira Timor-Leste hakat ba oin nu’udar fini ida hodi sai nasaun ho ema milaun 1.5 ne’ebé independente husi Indonezia. 

Australia no Timor asina ona tratadu ida iha tinan 2006 kona ba fahe lukru ba Greater Sunrise nian ba futuru. Maibé relasaun ne’e monu bainhira Timor-Leste akuza Australia ho asaun espioneza ho dalan tau instrumentun espiaun nian ba iha Timor-Leste ninia gabinete laran ne’ebé uza hodi halao diskusaun iha tinan 2004, hodi Australia bele iha vantazen ba negosiasaun ne’ebé mak la justu. Australia nega alegasaun ida ne’e. 

Espiaun ida ne’ebé mak lekar informasaun ne’e sai ho ninia advogadu Bernard Collaery aprezenta aan ba hearing iha tribunal Canberra nian ida iha loron Tersa hetan akuzasaun ba konspirasaun hodi komunika sai informasaun sekretu kona ba alegasaun monta instrumentu espiaun ne’e. 

Collaery ninia advogadu Ken Archer hatete ba Tribunal Majistradu Teritoriu Capital Australia katak ninia kliente hakarak atu alegasaun ne’e ba hearing iha Tribunal Supremu. 

Robert Richter, ne’ebé mak reprezenta espiaun ne’e, ne’ebé mak ita barak hatene ho naran Witness K, hatete ba Xefe Majistradu Lorraine Walker katak ninia kliente hakarak ninia alegasaun ne’e ba hearing ketak husi tribunal majistradu ida. 

Walker adia kazu ne’e ba loron 6 Agostu, iha tempu hanesan advogadu sira mós diskute oinsá atu prosesa kazu ne’e. Advogadu no esipaun, sira ida-idak hetan akuzasaun ne’ebé bele lori sira ba kastigu prizaun tinan rua bainhira prova sira kondena halo sala. 

Eis prezidente Timor-Leste no manan nain ba prémiu Paz nian José Ramos-Horta demanda ona ba Australia atu hapara alegasaun ne’e tanba ema nain rua ne’e nia asaun bazeia ba sira nia konxiénsia bainhira sira hamosu alegasaun ba Australia. 

Timor-Leste ninia reseita ba minan, ne’ebé mak kobre ba governu nia gastus to porsentu 90, daudaun ne’e menus makas ona tanba mina no gas ne’ebé mak iha komesa menus los ona iha sira nia teritoriu laran. Bazeia ba La’o Hamutuk, nasaun ida ne’e ninia fundu riku-soi soberania dollares bilaun 16 bele sei mamuk iha tinan sanulu nia laran tanba tinan-tinan governu foti hakat liu ona investimentu nia retornu.

Page 6 of 8
Darwin_Optic

Popular

Error: No articles to display

.

Contact us

Palapasu
Dili, Timor-Leste
+670 7723 4852
+670 7728 1698
http://www.tempotimor.com

Kalendariu Arkivu

« March 2024 »
Mon Tue Wed Thu Fri Sat Sun
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 31

Tempo Timor Networks

Online Counter