Login to your account

Username *
Password *
Remember Me
Tempo Timor

Tempo Timor

Ho hakraik an Tempo Timor hato'o komprimentus ba laitor sira katak, Jornal Tempo Timor hahu mosu iha imi le'et atu fasilita informasaun ba imi. Tamba ne'e ami presiza ita boot sira nia tulun atu ekipa jornal ne'e nian bele halao servisu jornalismu ho didiak.

Jornalista Jornal Tempo Timor, bandu atu hetan envelope ka sasan ruma husi fontes informasaun sira.

Tempotimor (Dili) - Prezidente bloku Aliansa Mudansa ba Progresu (AMP) Kay Rala Xanana Gusmão la marka prezensa iha lorom dahuluk Konferensia AMP ne'ebé realiza iha Otel Terra Santa, Rai-kotu, Dili.

Comment

Tempotimor (Dili) - Hafoin Timor Leste hetan ninia independensia, Estadus Unidus Amerika foti desizaun hodi ‘oferese’ sira-nia moeda, dollar Amerika ($), atu Timor Leste bele uza. Aleinde moeda ne’e, Amerika mós fó apoiu lubuk ida ba Timor Leste.

Comment

Tempotimor (Dili) Kazal Timor-oan ho inisial JSP no ninia kaben AS ne'ebé hetan kaer husi autoridade seguransa Indonezia tanba lori droga tama ba Indonezia daudauk ne'e sei iha prosesu nia laran tanba kazu ne'e iha envolvimentu ka ligasaun ne'ebé luan tebes.

Comment

Tempotimor (Dili) - Iha fulan rua nia laran de'it Polisia Nasionál Timor Leste (PNTL) rejista kazu atus haat resin walu ne'ebé kompostu husi kazu ho tipu oioin.

Comment

Tempotimor (Dili): Ohin, ofisialmente aviaun husi kompaña aviasaun Trans Nusa hahú ninia operasaun hodi liga Dili ho Kupang, liu husi lansamentu ne'ebé halo iha Aeroportu Internasional Nicolau Lobato Dili.

Comment

Tempotimor (Dili) - Relasiona ho kazu kazal timoroan ne'ebé hetan prende husi autoriedade Indonézia iha Fronteira Mota-ain, advogado Timor sei labele fo defeza iha Indonezia.

Comment



Tempotimor (Dili) - Primeiru Ministru, Taur Matan Ruak, tuir planu sei ba hala'o konsulta ninia kondisaun saude iha  estranjeiru, Domingu  (16/6). 

"Ha'u iha problema saúde ne'ebé iha loron 16 Juñu ha'u (ba konsulta iha rai liur) depois mak ha'u fila fali mai", dehan nia, iha Palásiu Prezidensiál, Bairru-Pité, Kinta (13/6).

Durante auzensia Xefe Governu iha Timor-Leste, Ministru Prezidensia Konsellu Ministru, Agio Pereira, maka sei lidera Governu.
 
"Ministru Estadu, Dr. Agio maka sei lidera governu iha tempo ha'u nia aujente," dehan PM ba jornalista sira

Bainhira jornalista konfirma kona-ba nasaun ne'ebé atu ba halo tratamentu saúde, no moris saida, maibé Xefe Governu lakohi fó hatene klaru.

"Diak tiha mak ha'u sei fila fali, se diak tiha ha'u sei fila fali imi hatene, ha'u sei hatete ba imi, se mate depois mak imi haree", dehan Matan Ruak.
 
 
 

Comment

Tempotimor (Dili) Laiha ema ida mak duvida ba kapasidade diplomasia Timor-oan ida, José Ramos Horta. Mundu rekoñese ona, la’os de’it ohin loron, maibé mós durante tempu rezistensia. Hanesan Enviado Especial Lider Maximu CNRM, Horta ho ninia abilidade konsege hetan apoiu husi nasaun lubuk ida ba luta libertasaun Timor Leste nian.

Nobel da Pas ne’ebé Horta hetan iha 1996, hamutuk ho Amu Bispu Don Carlos Filipe Ximenes Belo, sai prova real ida ba rekoñesimentu mundu nian, la’os de’it ba kontestu Timor-oan ninia luta, maibé mós ba kapasidade no intelektual Ramos Horta nian nu’udar individu. Prova seluk ne’ebé hatudu mós mak iha tempu ukun an, Horta hetan konfiasan husi Organizasaun Nasaun Unidus (ONU) hodi kaer serbisu importante ba pas iha mundu.

Ho esperensia lubuk ida ne’ebé nia iha, Ramos Horta mós fó ninia hanoin kona-ba diplomasia Timor Leste ohin loron nian ho nasaun sira seluk hanesan Australia, Amerika, Indonezia no Xina.

Ba diplomasia ho Australia, Horta fó ideia atu estadu Timor Leste haklean liu tan relasaun ho Australia, tanba bainhira iha ona desizaun ba liña mediu tasi nian Timor Leste sei iha responsabilidade boot ida, liu-liu oinsa atu kontra atividade ilegal sira iha tasi klaran.

“Ita iha meius ka lae par pur-ezemplu halo atividade iha ne’ebá kontra pirataria, kontra peska ilegal, buat sira ne’e ita laiha meius,” dehan Ramos Horta.

Relasaun Timor Leste ho Australia, tuir Horta, tenke relasaun estratéjiku no tenke kompletu.

“Australia tau osan iha ne’e par ajuda ita no banku Australia mai loke iha ne’e, devia Australia (fó) visa free ba Timor-oan ba-mai, bele, ha’u hanoin ita-nia populasaun la boot, sira loke odamatan visa free ne’e la’os atu halo invazaun ba Australia”, dehan nia.

Tuir mai deklarasaun kompletu José Ramos Horta (JRH) bainhira dada-lia ho jornalista Tempo Timor (JTT), foin lalais.

JTT: Oinsa Señor Dr. RTA HOnia haree ba relasaun dIplomatika Timor Leste ho Austtralia iha area ekonomia, politika, sosial, defeza-seguransa, no sosio-kultural?

JHR: Há’u hanoin, ha’u nia fiar, tanba ita-nia hela fatin mak iha ne’e, Sudeste Aziatiku, viziñu boot ida mak Australia. Ita fahe tasi Timor, sorin ba ita, sorin ba sira, tuir liña mediana ne’ebé maun boot Xanana ho kbiit, ho vizaun, konsege ba ita.

Mais ne’e mós signifika responsabilidade boot ba ita. Ita iha soberania, iha liña mediana, ita iha meius ka lae par pur-ezemlplu halo atividade iha ne’ebá kontra pirataria, kontra peska ilegal, buat sira ne’e ita laiha meius. Ita hakarak sosa meius sei gasta osan lubuk ida, ita la konsege, tanba sa? ita hotu hotu hatene, ita iha ro-ahi ne’ebé ita sosa husi Xina, Sanghai-class ne’e, kuandu governu AMP sosa Sanghai-class argumentu, razaun mak atu ba halo patrollamentu iha Kosta Sul, maibé sosa arbiru, la haree estudu halo didi’ak. Ro-ahi to’o tiha gasta $30 molioens depois mak haree afinal ro-ahi ne’e la kualifikadu par ba Kosta Sul, la augenta ondas tasi iha Kosta Sul. Ida tan laiha kapasidade manutensaun.

Uluk nu’udar Prezidente (Repúblika) há’u hatete, ita-nia kapasiadde manutensaun ida be laiha, atu halo manutensaun ba Nakroma tenke ba Surabaya, to’o agora tinan 10 resin ona, tekniku, pilotu, enjiñeiru, ema boboot iha Nakroma ne’e mesak Indonezia de’it, ne’e failansu boot ida.

Korea fó ro-ahi tolu ba ita atu patrulla, ro-ahi tolu ne’e iha ne’ebé?, la funsiona nein ida, tanba laiha manutensaun. Entaun ita oinsa mak bele ba halo patrullamentu iha Kosta Sul?, tanba halo patrulla o tenke iha ro-ahi no serbisu manutensaun lojistika ne’e tenke profesional 100%, signifika ne’e gasta osan lubuk ida.

Entaun, ha’u hanoin di’ak liu ba Timor ita laiha ona problema ruma ho Australlia, problema ne’e rezolve tiha ona, ita haree ke povu Autralia simpatia duni ho Timor, ita tenke buka. Há’u-nia fiar ita halo akordu estratejiku ho Australia, ke mete seguransa tama, seguransa marítima, seguransa terreste, seguransa ba kontra trafiku de droga, money loundri, buat sira ne’e hotu.

Relasaun Timor Leste ho Australia tenke relasaun estratéjiku, tenke kompletu. Australia tau osan iha ne’e par ajuda ita no banku Australia mai loke iha ne’e. Devia Australia visa free ba Timor-oan ba-mai, bele, ha’u hanoin ita populasaun la boot, sira loke odamatan, visa free ne’e la’os atu halo invazaun ba Australia.

Ha’u hanoin ita populasaun uitoan, hanesan Portugal ita-nia relasun di’ak tebtebes. Timor-oan lubuk ida hetan passaporte português. Timor-oan hira mak iha Portugal? kuaze 2.000 hanesan ne’e. Portantu, Inglatera barak liu, mais sira lori pasporte português, sira simu passaporte portugues sira ba.

Portantu, visa free ne’e la signifika negativa ba Australia, permite ema ba serbisu iha ne’ebá, karik la fó visa free aumenta gueast worker par ema ba serbisu iha ne’ebá. Guest worker ne’e di’ak par sira aprende no manan kultura foun ida, ko’alia inglês, onsan ne’e hametin Timor Leste no Australia.

Portantu, ita-nia primeiru ministru, prezidente repúblika, ministru negosiu estranjeiru, ita hotu-hotu tenke haree hetan konsesu hametin no hakle’an relasaun ho Australia. Prioridade ba área hotu-hotu hanesan defeza-seguransa, komersiu, edukasaun, saúde, teknolojia ho Australia no Australia loke odamatan ba ita bele ba Amerika, Europeia, Japaun, se ita relasaun metin ho Australia, 100% metin ho Australia, sira halo buat hotu-hotu, halo ba sira, halo ba ita, tanba sira-nia interesse.

Comment

Tempotimor (Dili) - Timor-Leste no Repúblika Indonezia seidauk kompleta solusiona fronteira tetrestre no seida'uk iha fronteira marítima definitivu. Nune'e atu solusiona ida ne'e Governu Timor Leste entrega responsabilidade tomak ba Xefe Negosiador Kay Rala Xanana Gusmão.

Comment

Tempotimor (Dili) - Xefe Estadu Maior Jeneral F-FDTL, Majór Jeneral Lere Anan Timur, la sente iha ameasa husi kilat ne'ebé agora tama ona Timor.

Comment

Darwin_Optic

.

Contact us

Palapasu
Dili, Timor-Leste
+670 7723 4852
+670 7728 1698
http://www.tempotimor.com

Kalendariu Arkivu

« April 2024 »
Mon Tue Wed Thu Fri Sat Sun
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30          

Tempo Timor Networks

Online Counter