Login to your account

Username *
Password *
Remember Me

Tempotimor (Dili) – Partidu Kmanek Haburas Unidade Nasionál Timor Oan (KHUNTO) iha plenária, husu ho aberta ba bankada Partidu Libertasaun Popular (PLP) no Kongresu Nasionál Rekonstrusaun Timorense (CNRT), atu troka Membru Governu (MG) sira ne'ebé la hetan pose husi Prezidente Repúblika.

"Kona-ba membru na'in sia ne'ebé mak sei pendente hela, husu ba kolega Partidu CNRT no PLP karik bele troka took ita nia ema balun, ne'ebé mak Prezidente Repúblika lakohi fó pose ne'e. Bele karik, troka took ita nia ema na'in sia ne'ebé mak pendente hela," dehan deputada Olinda Guterres iha plenária Parlamentu Nasional, Tersa (24/09/19).

Nia dehan, KHUNTO rasik prepara ona ema na'in rua hodi troka KHUNTO nia ema ne'ebé la hetan pose husi Prezidente Repúblika.

"Ba ami Partidu KHUNTO, ha'u rasik prepara ona ema na'in rua atu troka António Verdial no Tuken. Se na'in sia ne'e mak la hetan pose nafatin, mak exelénsia Prezidente Repúblika nia pedidu mai Parlamentu Nasionál atu ba rai liur ne'e defisíl teb-tebes," dehan Olinda.

Tempotimor (Dili) – Bankada Congresu Nasionál Rekonstrusaun Timorense (CNRT) iha Parlamentu Nasionál (PN), dúvida ho desizaun Prezidente Repúblika nian. Tanba, bainhira Bankada FRETILIN iha PN vota kontra ba projeitu ruma, PR a favor ba desizaun FRETILIN.

"Pozisaun CNRT nian ne'ebé la fó Prezidente Repúblika ba partisipa Asembleia Jerál ONU mak bankada CNRT hakarak hateten katak, vingansa polítika nia huun loloos mak partidu Fretilin, no PR tenta husik membru oitavu Governu indijitadu laiha solusaun no la serteza," deklara deputadu Bankada CNRT, Gabriel Soares iha plenária, Tersa (24/09/19).

Nia dehan, Prezidente Repúblika rejeita fó pose ba membru Governu, hatudu katak Señor Prezidente Repúblika lakohi kumpri Konstituisaun RDTL no husik Governu la kompleitu to'o agora.

“Ami konsiente no la'ós novidade ho átu PR nian. Iha tinan rua ikus ne'e, maluk opozisaun vota kontra projetu de leis ruma, desizaun ikus PR nian a favór ba maluk opozisaun sira nian. Maski  projetu vota a favór maioria, iha plenária PN," Gabriel afirma.

Buat hirak ne'e, nia esplika akontese tanba Prezidente Repúblika la hatudu onestidade. “La kumpri Konstituisaun RDTL hodi la fó pose ba membru Governu sira. Tanba ne'e, CNRT sei ejize ba PR atu kumpri desizaun povu nian”.

Hatán ba deklarasaun Bankada CNRT ne'e, Xefi Bankada FRETILIN, deputadu Aniceto Guterres katak, membru Governu na'in sia ne'ebé PR la fó pose, bele lori ba tribunál.

"Dehan PR kontra Konstituisaun RDTL hodi la fó pose ba membru na'in sia ne'e, bele lori ba tribunal. PR viola ka la viola," dehan Aniceito.

Iha fatin hanesan deputadu bankada PLP, Sabino Soares 'Guntur' katak, presiza klarifika ba públiku karik Prezidente Repúblika mak foti pozisaun hotu hodi halo julgamentu ba ema na'in sia ka oinsá.

Tuir publikasaun iha CNRT Midia Center bolu sarani Prezidente da Republika, Dr. Francisco Guterres Lu-Olo nu'udar 'BONEKA' ba Sekretariu Jeral FRETILIN, Dr. Mari Alkatiri. 

"Dr. MA (Mari Alkatiri) ezije dialogu hafoin F2000 lakon iha elisaun Antisipada ne'ebe nia nu'udar poder informal maka volante ninia boneka Dr. Francisco Guterres hodi deside EA ne'e!' Publika iha CNRT MC.

Tempotimor.com koko konfirma ho parte Prezidensia da Republika maibe rejeita atu fo komentariu kona ba CNRT MC nia sarani Prezidente Lu Olo hanesan BONEKA.

Tempotimor (Dili) – Bankada Demokrátika iha Parlamentu Nasionál husu Governu atu konsidera amu João de Deus Pires, SDB nia partisipasaun ba luta libertasaun povu no nasaun Timor-Leste.

"Ita nia luta ne'e maka'as liután. La'o di'ak liután, bainhira igreja Katólika tama iha laran.  Hahú amu na'in rua, ne'ebé mak fasilita hanesan amu Afonso no amu Luis ne'ebé fasilita para Dom Martinho bele hasoru malu ho maun boot Kay Rala Xanana Gusmão iha liurai Miguel nia fatin iha Mehara," deklara Prezidente Bankada PD Mariano Assanami Sabino iha Plenária, Parlamentu Nasionál, Segunda (23/09/19).

Nia afirma, bainhira ita akordu ona katak igreja Katólika partisipa tomak iha luta libertasaun ne'e, maibé estadu iha de'it dalan úniku mak rejistu naran.

"Ita haree katak estadu iha de'it mak ema tau naran.  Entaun, ema balun husi igreja Katólika lakohi tau naran. Tanba nia sente nia kontribui, komite omenajem, Sekretáriu estadu veteranus, atu identifikasi sira duni. Partisipasaun maka'as liu iha funu ne'e mak amu João de Deus ne'ebé mak horseik laiha ona ita nia leet. Amu Locatelly ne'ebé oras ne'e sei moris. Inklui iha kongregasaun salezianu ne'ebé kontribui amu barak," Assanami afirma.

Tuir Assanami, estadu durante ne'e la rekoñese kontribuisaun husi amu sira nian iha situasaun defisíl nia laran.

"Estadu ne'e la rekoñese, la respeita no la melloria ba ninia ema ne'ebé mak involve. Dehan ema hotu tenke mai tau naran, só rejistu, se la rejistu prontu estadu mós haluha ona nia. Madre Guelhermina nomós amu barak ne'ebé mak katuas ona, ita halo saida? Governu mós tenke tau espesiál," dehan Assanami.

Assanami husu ukun na'in sira atu ukun estadu ne'e ho nakloke tanba estadu ne'e la'os partidu polítika nian, inklui Governu mós la'os partidu polítika nian. Nia dehan, ukun ne'e hanesan instrumentu ida para hetan konfiansa husi povu para ba kaer ukun.

Nia sujere fó fatin ba matebian Amu João de Deus Pires,SDB hodi haloot iha Jardín Dos Erois Metinaru.

Tempotimor (Dili) – Sekretáriu Jerál Partidu FRETILIN, Mari Alkatiri hatete, poder informál agora domina estadu demokrátika Timor-Leste.

“Poder informál hahú interven iha fatin hotu-hotu. Komanda Parlamentu, Governu, sempre kontra Prezidente Repúblika no atu sobu justisa. Ne'e mak perigozu tetes," dehan Alkatiri iha konferénsia ba datoluk FRETILIN nian, iha salaun City 8, Manleuana, Sábadu (21/09/19).

Poder informal, tuir eis Prezidente RAEOA-ZEESM, poder ne'ebé la tama iha Governu, Parlamentu Nasionál, Prezidente Repúblika no tribunais. Maibé, iha liur de'it mak manda.

Tuir Alkatiri, Setembru tinan ida ba kotuk iha retiru FRETILIN nian iha Vikeke, iha ne'ebá kedas FRETILIN sente katak estadu diretu demokrátika komesa atu la'o sala dalan.

Nia dehan, bainhira FRETILIN haree poder informál ne'e domina estadu, FRETILIN buka dalan diálogu. Maibé AMP (Aliansa Mudansa ba Progresu) rezeita.

"Tempu ne'ebá, ami hanoin katak tenke liuhusi dalan diálogu, se bele satan tiha tentativa ida ne'e. Soké Fretilin hakarak diálogu, sira hamutuk (AMP) lakohi diálogu. Bainhira enkontru, Komite Sentral fó mandatu mai ha'u katak ha'u tenke loke dalan ba diálogu. Maibé, foin mandatu ne'e sai ba públiku, AMP hatán kedas lakohi diálogu. Entaun, ami haree katak ne'e perigu ba Timor-Leste," Alkatiri afirma.

Iha fatin hanesan, Adjunto Sekretáriu Jerál Partidu FRETILIN, José Reis deklara katak retiru FRETILIN nian iha Vikeke atu halo analiza ba situasaun rai laran ne'ebé komesa iha inervensaun husi poder informál.

"Iha Vikeke ami mós halo analiza ba situasaun rai laran, ho previzaun ida hatudu momoos katak iha poder informál ida ke infrakese poder formál. Ne'ebé husi konferénsia ida ne'e, ami mai haforsa Partidu FRETILIN hodi hateke ba oin," dehan José Reis.

Konferensia Partidu FRETILIN ba datoluk ne'e hodi hametin FRETILIN hodi kontra poder informál ne'ebé domina iha estadu demokrátika Timor-Leste.

Tempotimor (Dili) – Timor-Leste, ohin, Sesta (20/09/19) komemora tinan ruanulu prezensa misaun INTERFET iha Timor-Leste, hodi fó seguransa no liberdade ba povu Timor-Leste depois Konsulta Populár iha 1999 liubá. Maibé, iha komemorasaun tinan 20 ne'e, laiha prezensa husi povu kiik sira.

Iha serimónia komemorasaun tinan 20 prezensa misaun INTERFET ne'e, povu balun ne'ebé iha fuan boot hodi partisipa iha Timor-Leste nia gratidaun ba misaun INTERFET ne'e. Maibé, povu balun tenke hela iha moru liur, hanesan momentu sei iha torturasaun nia laran ne'ebé hateke de'it husi besi nia leet.  

Observasaun husi tempotimor.com katak, povu barak la partisipa maske prezensa misaun INTERFET iha Timor-Leste ba povu nia sofrimentu ne'ebé hetan torturasaun maka'as husi militar indonézia iha tinan 1999.

Tempotimor (Dili) – Desputa kona-ba rai iha Kaitehu, Munisípiu Likisa entre Marino Enterprise ho Kompañia China Harbour, to'o iha Parlamentu Nasionál.

Prezidente Parlamentu Nasionál (PPN), Arão Noé de Jesus Amarál rekoñese, karta ne'ebé Marino Enterprise dirije ba Xanana Gusmão ne'e, tama mós iha Parlamentu Nasionál hodi husu Komisaun A atu akompaña prosesu.

"Karta Marino Enterprise nian ne'e, dirije ba maun boot Xanana Gusmão atu sai negosiadór ka mediadór. Tanba ne'e mak haruka mai Parlamentu Nasionál no haruka ba komisaun A para bele halo akompañamentu ba prosesu ne'e," Arão Noé informa iha Parlamentu Nasionál, Kinta (19/09/19).

Kona-ba problema ne'e, PPN husu Governu presiza halo esplikasaun klaru ba públiku, kona-ba lisensa Kompañia China Habour, ne'ebé hala'o servisu interese ba estadu nian.

"Ha'u mós ba to'o iha ne'ebá haree. Sei momentu ne'e, Governu fó aluga ba Kompañia China Harbour para hodi hola fatuk ne'e iha leten liu. Marino Enterprise ninia rai mak iha tiha rai huun ne'e tomak, halo nusa Governu bele fó aluga rai ne'e ba ema, sein asesu rai hodi ba iha fatin hodi fera fatuk?" PPN husu.

Alende ne'e, problema seluk tan tuir PPN mak Marino Enterprise laiha dokumentu legál husi rai nain ne'ebé nia hola ne'e.

"Problema ida mak kona-ba fa'an no sosa rai ne'e. Iha sertifikadu anteriór husi Portugues no Indonézia nian, ka faan de'it rai mamuk mak notariadu halo vistu? Tanba, ha'u haree dokumentus husi Kompañia Marino Enterprise ne'ebé haruka mai hau, la hetan dokumentus rai titular orijinál nian," dehan Arão Noé.

Tuir Arão, presiza avalia didi'ak dokumentus ne'e tanba keta rai ne'e fa'an tanba uluk kintal rai na'in nian. Depois mak ida sosa ne'e ba sosa mak bele to'o iha notariadu hodi vistu.

Tempotimor (Dili) – Prezidente Tribunál Rekursu (PTR), Deolindo Dos Santos konsidera, asaun ne'ebé eis Komandante ein Xefi FALINTIL, Kay Rala Xanana Gusmão halo iha Kaitehu, Munisípiu Likisa, semana liubá, la devia akontese.

"Buat ne'e la devia akontese, kuandu bainhira kompriende regra prosesu penál. Tanba, tribunál  seidauk foti desizaun ruma ne'ebé hapara obra estadu nian. Desizaun mak sai ne'e, entre privadu na'in rua. Tanba ne'e, mak tuir loloos buat ne'e la akontese bainhira ita hakarak kumpri regra permite prosesuál ne'ebé iha," hatete PTR Deolindo iha Ministériu Finansas, Aitarak-Laran, Segunda (16/09/19).

Nia dehan, tribunál la ba harii lutu hodi taka obra estadu nian. "Tribunál la ba harii took lutu taka dalan iha ne'ebá ita boot sira (jornalista, red.). Tribunál la ba harii taka dalan ba obra ne'e. Tribunál  ba tau sinál iha ne'ebá,  katak rai ida ne'e agora atu restitusi ba ida ne'e. Tribunál sira la ba baku ai iha ne'ebá. Agora, taka dalan tomak ne'e tribunál la halo ida," Deolindo afirma.

Alende ne'e, lider karismatiku Xanana Gusmão dehan katak tribunál mak taka obra estadu nian. "Bainhira tribunál haruka taka, ha'u mak ne'e. Servisu fali. Tribunal hakarak mai kaer ha'u, ha'u prontu ba kadeia," deklara Xanana Gusmão iha Kaitehu, Tersa (10/09/19).

Tempotimor (Dili) – Prezidente Tribunál Rekursu (PTR), Deolindo dos Santos husu ba eis Komandante em Xefi FALINTIL, Xanana Gusmão no entidades hotu-hotu atu hatudu faktus no hatama keixa, ba Konsellu Superiór Majistratura kona-ba juis sira ne'ebé simu subornu relasiona ho kazu Kaitehu, Munisípiu Likisa.

“Ha'u rona, hotu-hotu ko'alia katak juiz sira simu osan. Inklui Maun Boot Xanana nia intervensaun mós ko'alia ida ne'e,” afirma Deolindo iha edifisiu Ministériu Finansas, Aitarak-laran, Segunda (16/09/19).

Nia dehan, keixa no faktus hirak ne'e bele aprezenta iha kualker momentu. Nia hatete, ohin simu, ohin kedas konsellu Superiór Majistradu prosesu imediatu. “Ha'u sei hasai juis sira ne'ebé mak partisipa iha erru, liuliu simu subornu hodi benefisia ba interese, relasiona ho atuasaun Maun Boot Xanana Gusmão nian iha Kaitehu,” Deolindo esplika.

Nia esplika, bainhira komete erru ne'e krime, entaun tenke la'o tuir dalan legál. "Krime ka subornu ne'e, prosesu kriminál sei la'o. Depois, kuandu iha prova ruma hatudu katak juiz ruma ne'ebé simu duni osan, hasai nia imediata," Deolindo afirma.

Antes ne'e, iha loron 10 Setembru 2019 Xanana Gusmão ho hirus deklara katak nia sei la ba hasoru tribunál, tanba nia mak ba sobu lutu ne'ebé dezisaun husi tribunál.  

"Ha'u mak fó ordem, ba servisu, ba servisu. Kompañia ne'e laiha buat ida,tribunál hatudu katak nu'udar instituisaun estadu hatene saida mak interese nasionál no interese pesoál. Ha'u fiar, Marinho Enterprise la'o ba sogok tiha sira ona, ha'u fiar Ida ne'e," Xanana akuza.

 Friday 13 September 2019 -- Xanana Gusmão, the independence hero who has been president and prime minister of East Timor, was suddenly angry. With bare hands and helped by police and others, last Tuesday (10 September) he demolished the wooden fence that was installed by Marino Enterprise to protect the land this Timorese business owns in the village of Kaitehu, part of Liquica municipality.

A few days earlier the Court had issued a decision in favor of Marino Enterprise, confirming that the land belonged to Marino Enterprise and that another business, the China Harbour Lda Company had to stop using the land to process gravel (rock fragments). After that, on Monday 9 September, the lawyers of Marino Enterprise, escorted by police, went to the area to set up the fence, which was subsequently taken down by Xanana.

Tibar port

Before his drastic action Xanana had met with Marino Enterprise and requested them not to go to court against China Harbor Company, because the gravel is used for the Tibar Port project, a public-private partnership involving hundreds of millions of dollars to create a new harbor west of the capital Dili. ‘I told them: you cannot bring this matter to the court. The Tibar Port is not for me, but for the whole of Timor-Leste,’ Xanana told the public.

Xanana explained he will not take legal action. ‘I am not going to see the court. I am here to pull down their decision. They can arrest me here. To arrest or jail me in Becora prison. I am ready, in the national interest,’ Xanana said, adding: ‘This port of Tibar is not for me. It is not a hotel for me to live in.’ In the presence of police and local authorities from villages and the district, he looked at the workers of the Chinese company who were standing around him, and said: ‘I’m here ordering you to go back to work.’

Bribes

Xanana also accused Marino Enterprise of bribing the Court and the ministry of Justice to issue a decision in favor of this company. While crying he said: ‘I believe that Marino Enterprise has bribed them. I believe it happened.’

The Minister of Justice, local authorities or the police refused to comment on Xanana's actions. ‘I don't comment, don’t force me to speak,’ Justice Minister Manuel Carceres da Costa told reporters.

Ownership

Xanana stated that Marino Enterprise bought the land from the community for $ 15,000 US dollars. His own foundation tried to buy back the land, but Marino Enterprise refused the offer.

When the Justice Minister Manuel Carceres da Costa recently visited the area he confirmed: ‘This land belongs to Marino Enterprise. Marino Enterprise bought it from a community which owned it. The act of selling and buying this land has been legalised by the notary.’ He added: ‘I have signed a lease agreement with the Chinese company, but this does not include the land that belongs to Marino Enterprise. This is private land.’

The lawyers for Marino Enterprise said that if others ‘want to use this land they have to establish a contract with the owner. But my client is powerless, that’s why we take the case to the court. The court confirms that my client has the right to the land.’

Tempotimor (Dili) – Governu Timor-Leste, liuhosi Konsellu Ministru aprova votus de pezar ba saudozu eis Prezidente Repúblika Indonézia ba datolu Bacharuddin Jusuf Habibie ne'ebé hakotu nia iis Kuarta (11/09/19) horseik.

"Ohin ne'e Konsellu Ministru iha reuniaun extraordinariu ida atu hato'o Governu nia naran, sentidu kondolensia ba familia eis Prezidente Repúblika Indonézia, BJ Habibie, ne'ebé ita respeita no fó valor ba ita nia independensia tuir ita espresa iha inagurasaun iha ponte BJ Habibie," dehan Ministru Estadu Konsellu Ministru, Agio Pereira iha Palásiu Governu, Kinta (12/09/19).

Nia dehan, Governu TL fó sentidu kondolensia. Governu liuhusi Konsellu Ministru mós  nomeia Maun boot Xanana Gusmão hodi reprezenta estadu Timor-Leste ba Indonézia.

"Maun boot Xanana ba Jakarta reprezenta TL, hodi hato'o deliberasaun ne'ebé mak ohin Konsellu Ministru aprova, kondolensia ba familia liuliu Prezidente Habibie ninian," Agio informa.

Tuir informasaun ne'ebé iha, Maun boot Xanana Gusmao sei desloka ba Jakarta iha Sesta (13/09/19).

Darwin_Optic

Popular

Error: No articles to display

.

Contact us

Palapasu
Dili, Timor-Leste
+670 7723 4852
+670 7728 1698
http://www.tempotimor.com

Kalendariu Arkivu

« March 2024 »
Mon Tue Wed Thu Fri Sat Sun
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 31

Tempo Timor Networks

Online Counter