Login to your account

Username *
Password *
Remember Me

Tempotimor (Dili)- Líder nasionál José Manuel Ramos Horta rekoñese katak, eis Primeiru Ministru Mari Alkatiri mós luta duni ba negosiasaun Fronteira Marritima (FM) tan ba ne'e maka ukun nain Australia nian iha momentu ne'eba la Gosta no buka parte fraku Timor Leste nian liu husi haruka sira nia intelijensia ASIS, Testamunia K involve iha instalasaun eskutador (Listening Devices) iha Palasiu governu hodi hetan informasaun ba objetivu negosiasaun.

José Ramos Horta ko’alia asuntu ne’e wainhira dada lia ho www.tempotimor.com iha nia knaar fatin Faról, Dili foin lalais ne’e.

“Primeiru, ha'u klarifika katak, ha'u nunka hola parte ba ekipa negosiasaun ho Austrália kona-ba tasi Timor, negosiasaun ne'e diretamente husi Doutór Marí Alkatiri hahú ne'e ho Doutór Piter Galbrith reprezentante ONU nian, dalaruma Doutór Marí Alkatiri akompaña, depois tau Doutór José Teixeira,” Horta konta tuir.

Nia dehan, doutór na'in tolu ne'e mak halo negosiasaun ida kee di'ak ho fórsa, ho konfrontasaun no Alkatiri durante negosiasaun, nia hanesan radikál teb-tebes, Austrália sira kuaze ódiu nia.

“Purtantu doutór Marí Alkatiri buka rezultadu ida ne'ebé di'ak liu ba Timor-Leste tuir konvensaun direitu do mar 82, signifika halo tuir liña média, mediana, depois fónteira marítima mak ita diskute, mina no gas. Mais Austrália momentu ne'e la simu ida ne'e, tanba ne'e mak Doutór Marí Alkatiri konkorda ho ida ne'e, entaun ita hadi'a desizaun kona-ba fronteira ba tinan balun tan,” Horta konta tuir.

Nia hatutan, agora daudaun, TL halo negosiasaun hanesan fahe rekursu iha tasi Timor, tanba ne'e mak hetan Timor Sea Trity, fó rezultadu di'ak ba Timor, la'ós rezultadu ótimu, tanba ótimu sei iha liña mediana, riku-soin hotu iha liña mediana ne'e ba TL-nian, no nia konsege buat ne'ebé TL konsege, akordu Bayu Undang mak fó osan lubuk ida.

“Osan lubuk ida ita hetan ne'e mak depois maun boot Xanana ho osan ne'e konsege rekruta advogadu boot iha mundu, para apoia ita. Purtantu ita bele hateten, hahú Doutór Marí Alkatiri nian ne'e hanesan faze luta, ita manan, la manan 100%, depois mai maun boot Xanana mai manan 100%, tanba konsege manan Fronteira Marítima,” Horta rekoñese. (*)

Tempotimor (Dili)- Loreadu Nobel da Paz no Eis Prezidente Repúblika José Manuel Ramos Horta aviza ba líder sira Timor-Leste (TL) nian, atu kuidadu ho espionajen husi Austrália.

Tempotimor (Letefoho)- Premiadu Nobel ba Paz, José Manuel Ramos Horta kontente ho servisu Pároku Padre Élio Perreira Fernandes no vigáriu parokiál Padre Eugénio Redentór Marques Caunan Lafo, iha prokia Nossa Senhora do Carmo Letefoho, munisipiu Ermera.

Tempotimor (Letefoho)- Pároku Parókia Nosa Senhora do Carmo (NOSCAR) Letefoho Padre Hélio Fernandes, vigáriu prokiál Padre Eugénio Redentór Marques Caunan Lafo, hamutuk ho premiadu Nobel da Pás José Manuel Ramos Horta no estudante sekundáriu jerál Katólika Nosa Senhora do Carmo postu administrativu Letefoho munisipiu Ermera, reza ba lider nasionál Kay Rala Xanana Gusmão atu bele hetan isin diak nafatin.

Tempotimor (Letefoho)- Premiadu Nobel da Pás José Manuel Ramos Horta husu ba líder nasionál sira hanesan Kay Rala Xanana Gusmão, Mari Alkatiri, Francisco Guterres Lú Olo, no Taur Matan Ruak atu unidade hodi halo revizaun ba Lei Pensaun Vitalísia.

Tempotimor (Letefoho)- Eis Reprezentante CNRM, Premiadu Nobel da Pás no eis Prezidente Repúblika Repúblika, José Manuel Ramos Horta, sente kontente bainhira rona informasaun dehan Tentara Nasional Indonesia (TNI) kaptura ona komandante Em Xefe Frente Armada Libertasaun Nasionál Timor-Leste (FALINTIL) , José Alexandre Kay Rala Xanana Gusmão iha loron 20 fulan Novembru tinan 1992.

Tempotimor (Atsabe)-Hafoin viajem husi suku Katrai Lauana postu administrativu Letefoho iha tuku 17:35 to'o iha postu administrativu Atsabe Munisípiu Ermera iha tuku 19:20, kontinua kedan ho asaun karitativa no halo esklaresimentu kona ba prevensaun moras Covid 19.

Iha momentu hanesan eis Prezidente da Republika, Dr. Jose Ramos Horta haklaken ba publiku,  Xanana Gusmão mak restauradór independénsia Timor-Leste.

Horta dehan lia hirak ne'e, hafoin fó intervensaun ba asaun karitativa ne'ebé eis komandante en Xefe das FALINTIL, Kay Rala Xanana Gusmão halo ba povu kbiit laek iha korasaun postu administrativu Atsabe.

"Maun Xanana mak boot, nia mak ita-nia lider. Tanba nia mak ohin loron ita hela iha rai ida naran Repúblika Demokrátika Timor-Leste (RDTL)," dehan Horta liuhusi intervesaun ba atividade asaun karitativa iha postu Atsabe, Sesta (18/9).

Horta haklaken, ohin loron ema hotu moris iha liberdade, tanba Xanana.

"Nia (Xanana) mak restauradór independénsia. Independénsia iha 1975. Depois iha 7 Dezembru invazaun tama iha TL, depois Nicolau Lobato mate, ikus mai maun boot Xanana mak lori todan," katak Horta

Horta mós dehan, Xanana mak hulan todan hotu husi Luta nian, tanba reorganiza Fretilin, Falintil, diplomata sira no orienta, nune'e ita to'o 1999 referendum. ida ne'e mak Xanana Gusmão.

Entretantu asaun karitativa, iha suku katrai karaik no Lauana, eis komandante en xefe das FALINTIL, Kay Rala Xanana Gusmão distribui foos, supermi, semente no materiál konstrusaun nian ba komunidade sira.

Tempotimor (Letefoho)-Durante viajen eis komandante en xefe das FALINTIL, Kay Rala Xanana Gusmão nian iha teritóriu nasionál hodi halo asaun karitativa no fo hanoin b povu kona ba pandemia Covid-19.

Kontinuasaun husi asaun ne’e, iha Katrai Karaik, loron sesta (18/9) iha ne’ebe hetan mos partisipasaun husi eis Prezidente Repúblika Dr. Jose Ramos Horta ne’ebe Ba ema lubuk bo’ot, eis representante especial CNRM ne’e katak, Xanana mak mesias no besi-asu Timor-Leste nian.

Tuir Horta, Xanana mak mesias, tanba mosu iha 1978, hafoin Nicolau Lobato mate iha kombate.

"Bainhira Nicolau Lobato mate, Komite Sentrál Fretilin (CCF sigla Portuges) mohu, Falintil rahun, ema barak hanoin funu hotu ona. Ami iha liur mós lahatene, se mak lider, tanba Nicolau Lobato mate ona iha gerilla, derepente mesias ida mosu iha Larigutu," dehan Horta iha nia dikursu iha komunidade Katrai Lauana nia oin, Sesta (18/9).

Horta relembra, Dom Martino informa katak, enkontru iha Larigutu mosu Xanana Gusmão.

"Agora presiza ema ida ho vontade hanesan besi-asu, tanba iha luta ne'e ema mate hotu, hamlaha, mundu la liga, se mak atu hahú fila fali, ema ne'ebé atu hahú fila fali, nia tenke iha, tenke iha don espesiál, ikus mai rreorganiza Fretilin, reorganiza Falintil, no fó esperansa ba povu, to'o ohin, nia (Xanana) nafatin," dehan Horta

Horta mós espresa nia sentimentu kontente iha komunidade Katrai Lauana nia oin, tanba hamutuk ho Xanana Gusmão tanba ne'e imi hotu rona mensajem husi Kay Rala Xanana Gusmão.

Xanana rekoñese, mosu hanesan mesias iha 1978, kaundu Nicolau Lobato mate ona iha kombate laran.

"Ohin maun Ramos mós dehan, sira iha liur rona katak, lahatene se mak atu organiza no reorganiza fali ka lae, to'o mosu Dom Martino, nia haruka ba liur katak, iha fali ona, organiza fali ona," nia dehan dehan Xanana.

Xanana mós dehan, hafoin reorganiza Fretilin, Falintin no fó esperansa ba povu, maibé ema balun iha liur dehan katak ha'u (Xanana) traidór.

"Maibé husi liur ema balun bolu ha'u dehan, ha'u traidór tanba ha'u reorganiza Fretilin, Falintil no povu, maibé ema balun dehan ha'u traidór, tanba ne'e iha 1986, ha'u sai husi Fretilin hodi lidera de'it Falintil no funu, hanesan ema bolu katak komandante ein xefe," dehan Xanana.

Tempotimor (Railaku) - Eis-Prezidente Repúblika (PR), José Ramos Horta, triste tanba governante sira politiza hotu agrikultór inklui kafé.

Lia-hirak ne'e Premiadu Nobel ba Pás hato'o hafoin hala'o vizita ba Timor Global iha Railaku, Munísipu Ermera.

"Problema ita-nian, ita hatene, Ministru Agrikultura no Peska (MAP) muda ba-mai, konforme partidu polítiku sira, to'o kafé mós politiza, hatama ministru foun kee kafé mós la hatene, agrikultura mós la hatene, ne'e problema boot," dehan Horta, hafoin hala'o vizita ba Timor Global, iha postu administrativu Railaku, Kinta (17/9).

Eis PM ne'e mós afirma, husi polítika sira ne'e mak laiha kontinuidade, estratéjia ba kafé.

"Loloos mak ne'e halo investimentu boot para halo renovasaun ka reabilitasaun, plantasaun no aumenta tan, para produsaun kafé pelumenus bele sa'e to'o tonelada rihun 20, karik bele aumenta, entaun sei bele to'o tonelada rihun 50 iha tinan 10 ka 20 mai tan," katak Horta. (*)  

Tempotimor (Dili): Turizmu sai nu’udar atividade ida ne’ebé direitamente iha envolvimentu komunidade, nune’e bele lori ka fó benefisiu oioin husi aspeitu ekonomia, sosial-kultura, ambiente, oportunidade serbisu, no seluk tan ba komunidade sira no mós ba nasaun. Atu bele to’o iha ne’e, presiza iha planu no politika ne’ebé di’ak hodi dezenvolve, la’os de’it copy-paste modelu turizmu husi nasaun seluk.

Timor-Leste iha potensia turizmu ne’ebé boot no bele fó rendimentu ne’ebé mós boot ba nasaun no povu bainhira ema sira ne’ebé kaer ukun hatene oinsa atu dezenvolve, la’os de’it kopia modelu ka konseitu turizmu husi nasaun seluk mai implementa iha Timor-Leste, maibé dezenvolve tuir identidade no karateristika Timor-oan nian.

Eis Prezidente Repúblika José Ramos Horta ne’ebé mós nu’udar diplomata senior Timor-Leste no vizita ona nasaun lubuk iha mundu, fó ideia importante ba governu kona-ba konseitu dezenvolvimentu turizmu iha Timor-Leste.

Ho ideia ne’e, Horta mós hahú ninia viajen haleu Timor-Leste hodi vizita fatin potensial turizmu ne’ebé bainhira dezenvolve ho di’ak sei fó benefisiu ne’ebé boot tebes ba nasaun no povu Timor-Leste.

Tuir Laureadu Nobel da Pas ne’ebé iha tempu Portugues remata nia estudu nivel sekundaria iha Sentru Informasaun no Turizmu, iha TL, no durante tempu okupasaun Indonezia, reprezenta FRETILIN no CNRT iha rai li’ur, nia konsege observa pratika politika turizmu nian iha mundu. Tan ne’e, Horta hatene posibilidade Timor-Leste nian iha parte turizmu.

Horta dehan, TL labele kompete ho Bali, Singapura, Mianmar, Kambodia, no Tailandia, no lalika kopia husi Bali hodi implementa iha Timor-Leste, tanba bainhira kopia, signifika TL la hatene turizmu ne’e saida.

Timor-Leste, nia dehan, tenke dezenvolve ninia turizmu tuir valores Timor nian, “Ita lalika buka atu kopia fali Bali, tanba kuandu ita kopia, ne’e ita fraku, ne’e hatudu ita-nia kakutak la hatene turizmu saida.”

Nia dehan, dezenvolvimentu turizmu presiza bazeia ba valores Timor nian. Ba dahuluk haree ba situasaun jeografia, katak ida ne’e bele sai merkadu, tanba nasaun viziñu sira, hanesan Australia, nia povu barak mak koñese no simpatia ho TL, sa tan distansia ho TL ne’ebé besik.

Aleinde Australia, nia hatutan, Indonezia mós bele sai merkadu ba turizmu TL, tanba ema barak iha Indonezia mós iha osan, liu-liu sira ne’ebé ho relijiaun Katóliku no Kristaun.

“Tanba sa? ema Indonezia mós kristaun barak, i sira mós iha kuriozidade hakarak mai haree nasaun katóliku ida que iha sira-nia sorin. Singapura mós nune’e,Japaun, Korea do Sul, rai sira ne’e iha Sudeste Aziatiku, besik loos ita, entaun keta haluha ita-nia kondisaun jeográfika, ne’e par ita haree merkadu mak ida ne’ebé.”

“Lalika mehi demais ba Europa, Amérika, ne’e dook demais. Sim, husi Europa barak mak mai Bali, mais sira mai Bali, fatin sira seluk iha Indonezia, ba Mianmar mais atu hetan tempu atu aumenta sira-nia ferias atu mai to'o iha Timor ne’e susar uitoan, laos imposivel mais susar uitoan,” dehan Horta.

Maske nune’e, tuir nia, bainhira TL konsege dezenvolve ninia turizmu tuir ninia karateristika no identidade rasik, la taka posibilidade atu bele dada turista barak liu tan.

 

Fatin Potensial ba Turizmu

 

Iha Horta ninia vizita ne’ebé nia hala’o ona, nia konsege deskobre fatin balun ne’ebé iha potensia boot ba fatin turizmu, hanesan foho Ramelau, Bee-manas Marobo, illa Jaco, Atauro, no seluk tan ne’ebé sei natural tebes.

“Fatin boboot sira hanesan iha Ainaro, Maubisse, Letefoho, Atsabe, Bobonaro, Lospalos, Atauro, fatin ne’e kapa’as. Iha fatin barak que ita bolu natureza, naturea que seidauk estraga, laiha industrializasaun, laiha kimiku, laiha poluisaun, ema ladun barak.”

Maske iha fatin potensia barak tebes, maibé Horta dehan, ida ne’e la signifika fasil ona atu dada turista, tanba presiza prepara didi’ak infra-estrutura.

“Infra-estrutura balun iha ona, estrada tinan 9 ka 10 ne’e nia laran governu halo investimentu maka'as, i kontinua iha konstrusaun estradas, pontes, ne’e par atu fasilita viajen,” dehan nia.

Aleinde ne’e, nia hatete, tenke hanoin mós kona-ba turizmu rural, katak governu presiza investe iha turizmu rural ne’e.

“Investe oinsa? bele tau osan ho banku sira, BNCTL ho governu mak tau osan $5, $10 ka $15 miloens de dolares kada tinan, (valor osan) ne'e depois governu halo plano estudu haree, par fó imprestimu, mais juru tenke ki'ik katak juru ida ne’e ba turizmu de'it, bele halo programa seluk juru ida ne’e ba agrikultura intereses fini, labele liu 4 porsentu, masing-masing 4 porsentu,” dehan nia.

Ho investimentu ne’e, nia dehan, komunidade sira ne’ebé iha hanoin no hakarak atu kria fatin turizmu ka fasilidade balun hanesan guest house ka pouzada, bele iha kbiit atu halo ida ne’e. Tanba, iha Timor-Leste tomak pousada barak ho kondisaun la di’ak.

Eletrisidade no bee-moos sai nu’udar problema boot ne’ebé pousada balun hasoru. Atu resolve ida ne’e, tuir Horta, governu bele dezenvolve renewable energy, hanesan solar panel ba radim room energy de'it, ka anin ventunha.

Bainhira governu tau ona osan, Horta dehan, importante mós ba sira ne’ebé halo imprestimu hodi investe tenke kapasita an ba area otelaria, turizmu, turizmu tradisional, turizmu komunitariu no seluk tan.

 

Turizmu Relijioza

 

Nu’udar nasaun ne’ebé ninia maioria povu ho relijiaun katolika, turizmu relijioza sai nu’udar potensia ida ne’ebé Timor-Leste presiza dezenvolve.

Tuir Horta, governu bele konvida, kombina, no koordena ho parte igreja kona-ba atividade relijioza ne’ebé halo kada fulan ka kada tinan.

“Ezemplu, prezepiu. Prezepiu ne’e di'ak tebtebes, bele sai buat ida karakteristiku Timor nian iha mundu tomak,” dehan nia.

Horta dehan, durante sei asai Prezidente Repúblika nia ajuda promove prezepiu. Maibé lamentavel, tanba iha tinan kotuk, polisia bandu joven sira iha kada bairo atu halo prezepiu.

“Polisia ne’e mós dala-ruma kakutak mós laiha, sira la ba haree motor sira be Domingu-Domingu saruntu iha area branca, iha ne’eba problema oioin, tranzitu mai halo litik fali labele halo prezepiu, saida mak ne’e?,” Horta lamenta.

Aleinde ne’e, nia dehan, iha mós atividade relijioza sira hanesan paskua, natal no seluk tan, ne’ebé bele atria turista.

“Ita la buka komersializa atividades relijioza, ne’e laos intensaun, ida ne’e ita aproveita identidade Timor nia que maioria katolika, 98 porsentu, atividade relijioza barak, entaun ita haree oinsa hamutuk ho igreja halo promosaun ba katoliku sira iha Indonezia, iha Malazia, iha Singapura, Korea Sul (katak) iha tinan nia laran ne’e ami iha kalendariu atividade relijioza mak ida ne’e, programa mak ida, ne’e ita promove, entaun balun hakarak mai karik aproveita festa relijioza sira ne’e,” Horta fó ideia.

 

Luku Tasi

 

Potensia seluk ne’ebé Timor-Leste presiza dezenvolve mak luku tasi. Tanba, TL iha tasi ne’ebé uniku no iha espesies animal tasi ne’ebé barak liu iha mundu.

Horta dehan, molok ne’e sientista balun deskobre katak Raja Ampat-Papua, Indonezia, iha espesies animal tasi maizumensu 280 ka 300, maibé Timor-Leste besik 600, signifika barak liu dala rua espesies sira iha Raja Ampat.

Aleinde espesies animal tasi nian, Horta dehan, TL nia tasi mós iha ahu-ruin ne’ebé 100% saudavel, tan ne’e bele sai nu’udar atrasaun di’ak bainhira ema harak luku tasi. Ahu-ruin mós nu’udar fatin moris ba animal sira iha tasi laran.

Tanba, Horta dehan, nasaun sira ne’ebé molok ne’e koñesidu ho sira-nia ahu-ruin, hanesan Australia no nasaun seluk tan, hetan estragus tanba mudansa klimatika, poluisaun, no atividade peskadór ne’ebé uza dinamitu no venenu hodi kaer ikan.

“Luku ne’e mak hanesan atraksi boot tebtebes ba Timor, mais governu tenke haree oinsa regula, tanba se lae operador luku no diving operator mai husi li’ur sira mak manan nafatin, sira mak dada ema mai, ekipamentu sira nian, ro ahi sira nian, tanki oxijenio sira nian, sira mak simu osan, klaru osan balun tama iha restaurante sira iha Atauro ka iha ne’ebé, mais ne’e tenke hare'e didi'ak diving operator.”

“Ha’u-nia hanoin mak ne’e, ita tenke halo negosiasaun didi'ak, porsentajen hira, impostu hira mak diving operator ne’e selu. Por ezemplu, se sira selu kada ema ida $400 dolares ba Atauro fila, konta ro ahi, konta luku nian, konta ekipamentu sira karega $400 dolares, sira tenke halo diskontu, hasai buat ne’ebé sira-nia despeza, entaun osan be lukru ne’e tama ba sira-nia bolsu hira ou hira mak fahe ba governu, ne’e signifika fahe liu husi impostu.”

“Tenke haree didi’ak ida ne’e, se lae ema barak mai luku tanba ita-nia tasi furak maibé Timor oan ki'ak ba nafatin, komunidade kiak nafatin, i governu gasta osan halo estrada, aeroportu, tau eletrisidade, mais retornu mai husi ne’ebé? Ita halo buat sira ne’e ba promosaun turizmu, entaun turizmu tenke kontribui ba hatama fila fali osan ba estadu ne’ebé gasta osan lubuk ida ba iha infra-estrutura,” dehan Horta.

 

Hiking no Trekking

 

 

Aleinde luku tasi, hiking no trekking presiza mós hetan atensaun husi governu hodi bele dada mós turista sira.

Hiking nu’udar atividade iha li’ur (outdoor) ne’ebé ninia atividade prinsipal viajen no halo ezersisiu. Atividade hiking dala-barak hili liu fatin ho paisajen furak, no la’o de’it iha diresaun ka dalan ne’ebé deside ona.

Enkuantu, trekking, nu’udar atividade la’o ain husi fatin ida ba fatin seluk. Baibain, ema halo trekking iha fatin sira ne’ebé transporte minimu, ka dalan ne’ebé ema ladun liu.

Tuir Horta, atividade hiking no trekking sai nu’udar atividade ne’ebé ema barak iha mundu gosta atu halo.

“Ne’e tenke halo mós promosaun didi'ak i infra-estrutura. Infra-estrutura la'os loke estrada ba halo trekking, ita bele bolu hanesan dalan bibi nian, mais hadi'a uitoan par fó seguransa ba ema, se bele karik haree ho komunidade, iha fatin bee dalan nian ne’e, dalan bibi nia liu husi komunidade ruma, komunidade ne’e governu esplika ba sira ‘imi halo parte turizmu, imi bele haree loke daudaun fatin oan ida iha ne’e, fa'an aifuan, fa'an bee, fa'an sumu ba turista sira, turista Timor, turista internasional, i tenke hare'e mos sintina, haris fatin sira ne’e, sintina ho kualidade.”

“Problema boot ida iha Timor ba foho ne’e hakarak haris, hakarak ba sintina derepente, sintina foer, entaun buat ida ijiene saúde publika ne’e importante tebtebes i hakarak halo turizmu kondisaun ida mak saúde publika, ijiene,” dehan Horta.

Tuir Horta, atu dezenvolve infra-estrutura ba hiking no trekking, governu mak tenke ajuda komunidade liu husi fundus dezenvolvimentu.

“Xefe suku, xefe aldeia, administrador munisipiu sira labele halo beibeik monumentu. La hatene halo buat seluk, halo mak monumentu. Favor buka haree mós atividade seluk, ida mak ne’e halo turizmu hiking, trekking, halo sintina, bee-moos, saneamentu, ne’e halo parte dezenvolvimentu, ne’e halo parte turizmu rural,” Horta fó hanoin

 

Gasta Osan iha Rai Laran

Iha oportunidade ne’e, Horta mós kritika Timor-oan balun ne’ebé durante ne’e gosta liu sai ba rai li’ur hodi vizita fatin turizmu sira, no laiha interese atu vizita fatin furak sira iha ninia rai rasik.

“Ita nu’udar Timor-oan, liu-liu joven sira, iha osan ruma, serbisu iha governu, serbisu iha empreza karik, buka meius hakarak pasiar iha Timor-Leste, ha’u hatete ba kolega sira, Timor-oan sira, ha’u ba distritu hotu-hotu, subdistritu, aldeia, suku, ha’u koñese Timor tomak, beleza tebtebes, fatin barbarak ha’u ba dala 10 ona, dala 100 ona haree, hamrik nafatin iha fatin dala 10, 20, hasai foto dala 10 iha fatin ne’eba, tanba kada dia o deskobre beleza i povu di’ak tebtebes iha foho i sira kiak i sira susar.”

“Entaun envez de beik-teen, halo an, ba gasta osan iha Surabaya ne’eba i iha Bali, gasta iha  o nia rai,” dehan nia.

Tuir Horta, turizmu iha pontensia ne’ebé boot tebtebes hodi ajuda rendimentu ba povu no ba nasaun. Prova ida mak bainhira Covid-19 mosu no Indonezia taka odamatan ba turista, sira lakon osan boot, tanba tuir planu iha 2020 no 2021 Indonezia atu simu turista kuaze na’in 20.000.

Bainhira hasoru problema ne’e, nia dehan, governu Indonezia halo politika atu promove turista lokal.

“Sira halo promosaun maka'as iha turizmu par ema husi fatin seluk ba Bali okupa otel sira, i fatin seluk Jakarta okupa otel sira. Iha Timor ita-nia kalkulu saida? ha’u hanoin pelumenus bele rihun 50 ke simu osan permanente, klaru balun kiik-oan liu, nem sufisiente par sira han hemu, mais membru governu sira, deputadu sira, militar sira, polisia sira, eis titular, depois Timor-oan sira  ne’ebé serbisu iha li’ur haruka osan mai familia sira mós iha meius, se ita hotu-hotu halo esforsu par promosaun turizmu intermu, bele ajuda ita-nia ekonomia.”

“Maibé ha’u mós hatete ne’e laos iha ne’e de’it tanba setor privadu, otel sira, han fatin sira mós tenke haree, laos Timor-oan barak mai ona entaun ita mós karega folin sasan. Tanba haree Timor ne’e menus kapasidade ekonomika, entaun sira be iha restaurante favor halo kontas didi’ak par ita han iha sira-nia fatin ou hela sira-nia fatin, osan ne la todan, kuandu konta mai ita la hakfodak,” dehan nia.

Maibé, atu restaurante no hotel sira labele karega folin ne’ebé karun, tuir Horta, govennu mós tenke haree folin eletrisidade, tanba eletrisidade iha Timor-Leste karun liu iha mundu.

“Eletrisidade oho ita-nia ekonomia, otel Timor de’it fulan-fulan selu $30 mil dollars, Timor Plaza, fatin boboot sira ne’e presiza eletrisidade ne’e hira? Ita-nia eletrisidade karun, mais karun iha mundu ne’e mak Timor nian.”

“Ha’u hatene razaun tanba sa mak eletrisidade karun, tanba produsaun eletrisidade karun, governu subsidia ba hotel sira, selu konta eletrisidade pelumenus hatun, 50% governu mak selu atravez de petrolifero, fundo petrolifero halo saida? par ekonomia nasional. Ekonomia nasional la lao, eletrisidade la di'ak aleinde mate-moris. Mate-moris, karun tebtebes, entaun tenke haree ida ne’e.”

“Haree mós kombustivel transporte ba foho, ema lori modo, aifuan mai Dili selu truk ida mai Ainaru, Hatubuiliku $200 dollares, kalkulu de’it aifuan selu $200 dollares, $160 dolares, entaun tenke haree ne’e,” dehan Horta.

 

Muda Mentalidade

Durante sai nu’udar Prezidente Repúblika no asume kargu nu’udar Primeiru Ministru, Horta dehan, nia sempre vizita otel no pouzada, no fó mensajen ba sira ne’ebé maneja puzada katak sira tenke preokupadu ho sira-nia kualidade serbisu, hahan ne’ebé sira fó tenke kualidade di'ak no tenke haree mós presu.

“Dala-ruma ita ansi atu hetan osan barak derepente, ikan oan ida ho modo oan ruma, etu ruma, karun tebtebes. La’e, di'ak liu nune’e ‘se ha’u iha sabraka, hudi ka aidila 10 ha’u hakarak faan, di'ak liu ha’u haree sabraka ne’e presu tuun uitoan par ema bele sosa’, se folin todan, loron liu tiha, lokraik ona, kalan ona, ema la sosa, ‘o halo saida? o nia aidila o han, o labele han o nia aidila be 10 ne’e depois dodok tan tiha.”

“Ba buka fa'an baratu par ema bele sosa tuir ita-nia povu, ita-nia sosiedade, nia poder compra, por tanto tanba ha’u haree iha fatin barak karun demais, ne’e duni tanba ita haree tuir ba ema sira Indonezia, kuandu Indonezia ne’e o ko'alia ho nia, o husu ba nia, ‘oohh ne’e folin hira?’ nia hatete ‘ba o ne’e $5 dolar’, mais ema ne’e hatete lima dolar ne’e laos nia folin, nia hein hela par o hatete ‘ai hatun uitoan tan’, nia reket nehan ‘aaiihh bele, bagus, sama-sama’, nia komesa $4 dolar, depois hatun $3 dolar, $2 dolar to'o $1 dolar, tuun ba $1 dolar o kontente tiha ona, mais nia folin ne’e $0.50 cent, mais o selu $1 dolar, tanba nia hatun tiha ona, o hanoin nia hatun tiha ona $5 dolar, lae,” Horta dehan.

Aleinde fa’an karun, Horta mós kritika uitoan atendimentu Timor-oan sira nian ba ema ne’ebé sosa sira-nia sasan, tanba hatudu lalais sira-nia nervozu bainhira sosa-nain hatun folin sasan, no sira mós la hatudu espresaun ne’ebé amigavel.

“Timor-oan hatete hakarak hatun (folin sasan), eeiihh nia oin hirus ona, ‘o hatun hotu, osan laiha lalika mai litik ha’u ba’, jeitu laiha liu i haree ho bapa sira, sira jeitu loos, o iha estrada sorin mós sira reket nehan ona ba o, ita-nia lae, ema besik ona, sira oin suar ona. Portantu, ita tenke aprende halo business, muda mentalidade,” Horta husu.

 

<iframe width="560" height="315" src="https://www.youtube.com/embed/0uXuwzjCkMk" frameborder="0" allow="accelerometer; autoplay; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture" allowfullscreen></iframe>

Page 1 of 3
Darwin_Optic

Popular

Error: No articles to display

.

Contact us

Palapasu
Dili, Timor-Leste
+670 7723 4852
+670 7728 1698
http://www.tempotimor.com

Kalendariu Arkivu

« March 2024 »
Mon Tue Wed Thu Fri Sat Sun
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 31

Tempo Timor Networks

Online Counter