Login to your account

Username *
Password *
Remember Me

Tempotimor (Dili)-United Nations Children's Fund (UNICEF) iha Timor-Leste konsidera sistema edukasaun iha Timor-Leste la la'o tuir mudansa iha era teknolojia ne'e.

Tempotimor (Dili) – Tan de'it laiha esklaresimentu ne'ebé di'ak husi eskola, inan-aman estudante 300 husi Eskola Sekundáriu Téknika Vokasionál (ESTV) Becora, Sesta (15/11/19) halo protesta iha eskola refere.

“Ami lamenta ho desizaun eskola nian, ne'ebé obriga estudante hatama osan ba estajiu nian $15 kada estudante. Tanba estudante sira ne'ebé atu ba estajiu hamutuk na'in 300, entaun eskola raut osan hamutuk $4500,” Feliciano Tilman afirma iha salaun ESTV Becora.

Nia dehan, la'ós to'o ne'e de'it. Parte eskola fó mós responsabilidade ba inan-aman atu haree sira nia oan durante tuir prosesu estajiu. “Durante prosesu estajiu, parte eskola la responsabiliza estudante sira ne'e,” Tilman dehan.

Tuir Tilman, kondisaun ne'e iróniku tebes ba inan-aman sira. Nia dehan, ida ne'e mak realidade hodi kumpri de'it Formasaun Contextu Traballu (FCT). Ne'ebé, eskola públiku ida nu'udar estadu nia obra, maibé inan-aman sira tenke hasoru dezafiu hodi hatama osan $15 ba sira nian oan atu bele halo prosesu estajiu. Maski responsabilidade eskola husik tomak ba inan aman mak leba.

"Ami la'ós dehan osan ne'e barak liu ou uituan. Maibé, osan sira ne'e atu halo saida la fó sai detallu mai ami. Satán estajiu ne'e iha karta akordu autorizasaun, dehan inan-aman mak responsabilidade maximu ba nia oan sira. Ha'u mós la kompriende. Prosesu estajiu ne'e, ami inan-aman mak haruka ou eskola mak haruka," dehan Tilman.

Iha fatin hanesan, Koordenador ESTV, Paulino Fernandes deklara ba inan-aman sira katak, kondisaun ne'e nu'udar obrigatoriu husi eskola.

"Regra ne'e desde uluk ona ami sempre hadi'a tuir avaliasaun ne'ebé antes ne'e fó ona. Osan sira ne'e %60 atu halo monitorizasaun, %10 ba manifestu estajiu no %30  ba administrasaun,"  Fernandes esplika.

Observasaun tempotimor.com iha salaun ESTV hatudu sentimentu lamentavel husi inan-aman sira. Sira dehan, regulamentu eskola ne'e konsidera fó todan de'it ba inan-aman. Tanba, eskola sei la preokupa ho risku saida mak estudante sei simu durante hala'o sira-nia estajiu.

Tempotimor (Dili) – Partidu Demokrátiku (PD) propoin, hodi ko'a  Orsamentu Jerál Estadu (OJE) 2020 ba Ministériu Edukasaun, Juventude no Desportu (MEJD) no Ministériu Ensino Superiór Siénsia no Kultura (MESSK) %50, tanba konsidera laiha utilidade.

Tuir Prezidente Bankada PD, Antonio da Conceição maske edukasaun ne'e importante tebes, maibé tenke hare'e didi'ak orsamentu. Nia dehan, importante la signifika naran tau osan hodi bele dehan halo ida ne'e no halo ida ne'ebá.

"Iha altura ne'ebá, iha hau nia tempu Ministériu Ensino Superiór seidauk iha. So diresaun de'it mak iha. Maibé, agora fahe ona ministériu rua ne'e ho osan bo'ot. Ami propoin ko'a. Ko'a mais ko'a  maka'as. Hatun ba %50 husi nia pedidu ne'e," dehan Antonio iha Parlamentu Nasionál, Segunda (11/11).

Nia esplika, razaun ko'a tanba laiha utilidade ba osan. VIII Governu ne'e, tuir Antonio esperensia iha ona. Maibé, tau osan la tuir dalan.

“Osan ida $21 milloens ne'ebé mak atu tau de'it ba rehabilitasaun ka konstrusaun sala de aulas, ne'e fatin loloos ida iha transferensia públika, ne'ebé mak agora daudauk Ministeriu Edukasaun, Juventude no Desportu tau hela,” nia hatete.

Tuir deputadu ne'e ninia haree, OJE 2020 ne'e bo'ot la halimar. Tan ne'e, nia sujere hakarak atu ko'a  OJE 2020 ne'ebé aloka ba MEJD ne'e atu tau filafali ba fundu de infrastutura. Ho nune'e, tuir Antonio, kapitál desenvolvimentu bele aumenta no haree katak ida ne'e bele hamosu servisu iha rai laran.

Tempotimor (Dili) – Fundu Dezenvolvimentu Capitál  Humanu (FDCH) fó tan bolsu estudu ba estudante na'in 10 iha nivel lisensiatura hodi ba estuda iha Kamboja.

Tuir Ministru Ensinu Superior Siénsia no Kultura (MESSK), Longuinos dos Santos hatete estudante nain 10 ne'e sei kontinua sira nia estudu durante tinan haat nia laran.  

"Totál benefisiariu hamutuk na'in 10. Kompostu husi mane na'in 8 no feto na'in 2. Sira sei ba estuda liuliu iha área relasaun internasionál, negósiu internasionál no administrasaun eskolar iha nivel lisensiatura nian durante tinan haat," dehan MESSK iha nia knaar fatin, Segunda (14/10/19).

Longuinos afirma, bolseiru sira ne'e estudu iha Kamboja sei la liu tinan 4. Tanba, iha sira-nia kontratu preve ona kuandu sira la remata tuir durasaun tempu ne'ebé iha, tuir lei sei prolonga tan tinan ida. Bainhira iha tinan ida mós la remata tan, sira tenke fila.

Iha fatin hanesan, representante Sekretáriu Ezekutivu FDCH, Leila Cárceres dos Santos haktuir, FDCH sente orgullu tebes bainhira halo kooperasaun di'ak ho nasaun Kamboja hodi haruka estudante sira ba estuda iha ne'ebá.

"Orgullu tebes bele hetan kooperasaun di'ak. FDCH sempre prontu atu fó apoiu ba bolseiru sira sei hamutuk nafatin ho Ministeriu Ensinu Superior Siénsia no Kultura hodi bele haree no kontrola nafatin bolseiru sira,” Leila hatete.

Entretantu, bolseiru Ricardo Valente Basmeri dos Reis Araujo dehan, nia promete banhira remata nia estudu iha área ne'ebé nia estuda ba, nia sei fila mai hodi dezenvolve nasaun Timor ho di'ak liután.

"Bainhira ami akaba tinan haat, iha mehi ida fila mai iha nasaun Timor hodi dezenvolve no kontribui maximu tebes liuhosi área ne'ebe ami estuda iha nasaun Kamboja," Ricardo promete.

Tempotimor (Dili) – Estudante balun husi totál 815 estudante 3 ano, iha Eskola Sekundária Jerál 4 Setembru UNAMET, labele tuir Ezame Nasionál (EN) iha loron 14 Setembru 2019, tanba kondisaun isin rua no problema falta la tuir matéria iha sala laran.

“Ha'u nia parte seidauk bele fó númeru ne'ebé klaru, tanba kondisaun no problema estudante nian hanesan falta, husik hela turma no lista prezensa mamuk. Inklui mós estudante sira ne'ebé isin rua ka partus," informa Diretór Eskola Sekundária Jerál 4 Setembru UNAMET, Dili, Sergio A. dos Santos da Cruz ba tempotimor.com, Segunda (07/10/19) iha Balide, Dili.

Sergio dehan, bazeia ba desizaun ikus husi Ministériu Edukasaun, katak servisu atendimentu dokumentus estudante sira taka ona. Tanba, tuir Sergio, molok estudante sira atu tuir EN, sira  tenke hatama uluk, sira nia dokumentus.

"Kriteria mak ne'e. Estudante sira tenke hatama dokumentus bazeia ba despaxu husi Ministériu Edukasaun nian. Hanesan, diploma Ensinu Baziku ne'ebé legaliza no valór trimestre decimu Segundu Ano no trimestre primeiru no Segundu ne'ebé kompletu, hodi nune'e Ministériu Edukasaun bele verifika katak estudante ne'e legal, hodi tuir Ezame Nasionál,” Sergio informa

Iha fatin hanesan, estudante Decimu Segundu ano 4 Setembru, Isabel de Jesus haktuir antes tama ba Ezame Nasionál  nia tenke halo preparasaun ne'ebe maximu.

"Ha'u sente preparasaun ne'e defisil tebes. Maibé, di'ak nu'udar estudante tenke simu no prepara ho maximu hodi bele tuir Ezame Nasionál ne'e do di'ak liután," nia dehan.

Tempotimor (Dili) – Nu'udar setór importante ida, Parlamentu Nasionál (PN) husu ba Governu atu hadi'a infraestrutura edukasaun iha rai laran, ne'ebé durante ne'e mukit ho kualidade hakdasak. Ho nune'e, bele garante kualidade estudante nian.

"Prosesu aprendizajen la'o di'ak. Maibé, kona-ba kondisaun eskola nian jeralmente iha territóriu   Timor laran tomak, barak mak ladi'ak. Tanba, eskola barak mak tuan ona. Balun ho kondisaun mobiliáriu laiha, to'o estudante husi ensinu sekundáriu no ensinu tékniku vokasionál tuur de'it iha semente," dehan deputadu José  Pacheco iha PN,  Sesta (04/10/19).

Nia dehan, bainhira kondisaun eskola ladi'ak oinsá estudante sira bele aprende ho di'ak. Tanba ne'e, Pacheco husu ba Governu presiza tau atensaun maka'as.

"Bainhira kondisoens ne'e ladi'ak, oinsá estudante sira bele estuda ho di'ak. Tenke kria kondisaun di'ak, para estudante sira bele aprende. Aat liután mak uma mak ladi'ak. Inklui eskola balun iha munisípiu, komunidade sira mak apoiu hodi hadi'a eskola," dehan deputadu husi Bankada FRETILIN ne'e.

Nia sujere, se hakarak edukasaun atu kualidade, importante liu mak kondisaun depois mak prosesu aprendizajen. Tanba, tuir Pacheco, bainhira kondisaun di'ak estudante sira mak aproveita hanesan biblioteka, sanitasaun báziku,  komputadór ba ensinu tékniku sira inklui merenda eskolar ne'ebé di'ak ba ensinu báziku sira.

Tempotimor (Dili) – Deputadu José Pacheco Soares kondena parte kompetente balun, ne'ebé fó fali foos ne'ebé aat ka nia tempo liu ona, ba estudante Ensino Báziku (EB) konsumu, iha programa merenda eskolar.

“Foos ne'ebé tempu liu ona ka laiha kualidade, labele uza ba merenda eskolar ka fó ba estudante sira han. Tanba ida ne'e bele afeita ba estudante sira nia saúde,” deputadu ne'e hatete iha Parlamentu Nasionál Tersa (01/10/19).

Tuir deputadu husi Bankada FRETILIN ne'e, foos sira ne'ebé aat no nia tempo liu ona, tenke foti desizaun no halo kordenasaun ho diretór edukasaun munisípiu, para soe tiha foos aat ne'e. Ka fó ba komunidade ninia fahi.

“Foos ne'ebé hetan estragus ne'e tanba menus kontrola ba armajen ne'ebé rai foos ba. Tan ne'e, presiza halo kontrola para hatene sasán ne'ebé mak rai kleur ona no foin tama, ita tenke hatene,” nia dehan.

Entretantu, Prezidente  Komisaun G, Sabino Soares ‘Guntur’ hatete, kondisaun foos hirak ne'ebé aat ona no akontesimentu sira hanesan ne'e loloos labele akontese tan.

"Akontesementu sira hanesan ne'e, loloos labele akontese ona. Tanba, problema sira ne'e akontese  beibeik ona i públiku hotu kestiona. Tansá seidauk rezolve buat hirak ne'e," Guntur afirma.

JSTempotimor (Dili) – Ekipa husi Ministeriu Ensinu Superior Siensia Kulturál (MESSK), Tersa (01/10/19) halo fiskalizasaun ba Universidade João Saldanha ka João Saldanha University (JSU), ne'ebé to'o agora seidauk hetan lisensiamentu husi Ministériu Edukasaun (ME).

Ba jornalista, Ministru Ensinu Superior Siensia Kultura, Longuinos dos Santos informa, objetivu husi fiskalizasaun ne'e atu observa direta ba pedidu ne'ebe mai husi JSU.

"Ami ho ekipa avaliadór sira mai, hodi bele observa direta pedidu ne'ebé Universidade João Saldanha hatoo ona, hodi bele hetan lisensiamentu," MESSK hatete iha JSU, Bekora.

MESSK dehan, universidade hotu-hotu atu hetan lisensiamentu tenke prenxe uluk lai kriteriu sira ne'ebé iha ona.  "Enkuantu atu fó lisensiamentu tenke prenxe kriteriu tolu mak hanesan; rekursu umanu, kurikulu no infraestrutura," nia esplika.

Iha fatin hanesan, Sekretariu Fundasaun Universidade João Saldanha, Ildefonso Soares informa, nu'udar instituisaun foun, ninia parte tenke prenxe duni kriteriu husi MESSK.

"Ami nu'udar instituisaun foun, tenke prenxe duni kriteriu husi MESSK nian, hodi bele garante kualidade ensinu superiór," Ildenfonso dehan.

Tempotimor (Dili) – Bankada FRETILIN iha Parlamentu Nasionál, husu ba VIII Governu, liuliu Ministériu Edukasaun, Juventude no Desportu (MEJD), atu hatuur didi'ak sistema edukasaun iha rai laran, hodi bele hadi'a kualidade edukasaun. Liuliu ba profesór no estudante sira.

"Governu tenke investe maka'as iha área edukasaun. Tanba rekursu umanu ida ne'e, laiha rohan. Tan ne'e, ita nia rikusoin sira seluk bele hotu. Maibé, rikusoin ida ne'e nunka mais bele hotu. Tanba ne'e, tenke investe maka'as iha área edukasaun," dehan Francisco Miranda Branco, Vise Prezidente Bankada FRETILIN iha Parlamentu Nasionál, Kuarta (25/09/19).

Deputadu ne'e, husu Governu atu revé filafali sistema edukasaun nasionál nian.

"Governu iha obrigasaun tenke revé fali sistema edukasaun nasionál atu nune'e bainhira estudante sira remata iha universidade servisu kedas. Maibé, se la hetan servisu Governu apoiu sira hodi hetan kréditu, hodi kria servisu ba ninia-an rasik," dehan Branco.

Nia afirma,  Governu presiza halo komunikasaun ho igreja. Tanba, parte igreja iha esperiénsia iha área edukasaun.

"Igreja Katólika iha esperénsia di'ak kona-ba área edukasaun. Entaun, presiza partila sistema edukasaun ho igreja Katólika. Tanba, sira ho esperensia ne'ebé naruk," tenik Branco.

Tempotimor (Dili) – Bispu Dioseze Maliana, Dom Norberto Amarál laran-kraik ka triste ho realidade ne'ebé akontese iha Timor-Leste, kona-ba feto foinsae sira ne'ebé iha Ensinu Sekundaria de'it, hahú kous ona.

"Realidade iha rai laran, labarik feto sira iha ensinu sekundária de'it, kous ka hola mane ona. Tanba ne'e, presiza tau atensaun. Husi situasaun ne'e, Governu presiza haka'as ou tau regulamentu ida maka'as ba estudante tantu mestre atu halo tuir. Se lae, mak nune'e hela de'it," dehan Dom Norberto ba jornalista, Segunda (23/09/19) iha edifísiu Ministériu Finansas.

Alende ne'e, Dom Norberto mós kestiona kona-ba regulamentu agora ne'ebé nia dehan, la klaru. “Mestre sira kuandu hakaas estudante sira, parte husi seguransa no Polísia ba halo kedas intervensaun. Oinsá mak estudante bele avansa,” nia esplika.

Nia hatete, presiza sistema permanente ida ne'ebé di'ak hodi bele servisu tuir. Labele Governu ida ukun halo tuir nia hakarak no interese. “Tanba edukasaun ne'e la'ós fasil. Tenke iha kontinuidade,” afirma Dom Norberto Amarál.

Tuir Prezidente Episcopál Timor-Leste ne'e, Governu presiza determina loloos no define didi'ak. “Labele sekundária kompara fali ho universidade. Maibé, presiza tau regulamentu ida ba sekundária sira atu vigora ema hotu-hotu. Labele fó livre fali ba sekundária sira hanesan hotu universidade,” nia dehan.

Page 2 of 3
Darwin_Optic

Popular

Error: No articles to display

.

Contact us

Palapasu
Dili, Timor-Leste
+670 7723 4852
+670 7728 1698
http://www.tempotimor.com

Kalendariu Arkivu

« April 2024 »
Mon Tue Wed Thu Fri Sat Sun
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30          

Tempo Timor Networks

Online Counter