Login to your account

Username *
Password *
Remember Me

Tempotimor (Dili) – Komisaun D, Parlamentu Nasionál (PN) halo redús OJE 2020 ba Autoridade Inspesaun no Fiskalizasaun ba Atividade Ekonómika, Sanitária no Alimentár (AIFAESA) hamutuk $40.000 husi proposta millaun $1.300 resin.

"Komisaun D preokupa ho OJE tinan fiskál 2020 ne'ebé sa'e maka'as ba billaun $1.950. Entaun Governu no Parlamentu Nasionál haree oinsá para atu redús uitoan. Tan ne'e, AIFAESA nian hasai $40.000 husi milliaun $1.300 resin ne'ebé Governu prevé iha OJE 2020," dehan Koordenadór AIFAESA, Abilio Oliveira Serreno iha PN, bainhira remata audiénsia ho komisaun D, Tersa (19/11/19).

Nia afirma, osan ne'ebé mak Governu no PN ko'a husi AIFAESA ne'e, parte ida ne'ebé tau iha rezervadu nian. Inklui mós direitu viajem %15 ne'e mak hasai hotu.

Maski nune'e, tuir Abilio, Governu tau ona osan ba laboratóriu nomós armajem ne'ebé durante ne'e sai AIFAESA nia difikuldade no preokupasaun.

Tempotimor (Dili) – Maski la temi kuantia, Ministra Edukasaun Juventude no Desportu (MEJD), Dulce de Jesus Soares rekoñese númeru eskola ne'ebé infraestrutura aat iha Timor-Leste aumenta.

"Hau rekoñese, iha TL eskola barak mak ninia infraestrutura sei iha problema nia laran. Maibé, ita mós hare'e katak iha tinan oin mai Governu kontinua tau nafatin esforsu, atu hadi'a eskola hirak ne'e," dehan MEJD iha Timor Plaza, Tersa (19/11/19) hafoin halo lansamentu ba Manual Inspesaun Eskolar nian.

Nia dehan, la'ós problema infraestrutura de'it. Maibé, estudante balun laiha kadeira hodi tuir aprendizajen. Ho nune'e, MEJD konsidera ida ne'e hanesan dezafiu ida ne'ebé tenke tau atensaun.

"Ida ne'e mak dezafiu iha edukasaun no dalan ida de'it mak Governu tau osan. MEJD iha planu di'ak  no iha tinan mai bele responde," nia dehan.

Inspetor Eskolar

Iha fatin hanesan, MEJD mós konsidera difikuldade ne'ebé inspetor eskolar sira enfrenta iha baze, nu'udar frakeza husi ministeriu nian.

"Hau labele ezise deit husi imi. Maibé, tenke prepara mós kondisaun hanesan motor no kombustivel.  Tanba distansia ne'ebé dook atu kobre ba área kobertura sira," Dulce dehan.

MEJD ne'e mós rekoñese, iha inspetor balun mak halo ona servisu liu tiha fali kapasidade ne'ebé nia iha, no dalaruma kobre liu númeru estandarte.

“Ho kondisaun eskola ne'ebé dook, kada inspetor tenta hodi halo rasik nia oráriu ba loron inspeksaun. Ho nune'e, maske dook maibé bele kobre hotu,” Dulce akresenta.

Nia dehan, iha futuru inspetor eskolar ida sei reponsabiliza ba eskola 20. Maibé, oras ne'e daudauk MEJD iha de'it inspetor hamutuk 91. “Ho nune'e iha tinan 2020 sei halo rekrutamentu ba inspetor jerál  hamutuk 120 ho nune'e bele hatán ba problema ne'ebé iha.”

Tempotimor (Dili) – Iha proposta ba Orsamentu Jerál Estadu (OJE) 2020, Rejiaun Autonomia Espesiál Oekusi Ambeno no Zona Espesiál Ekonomia Sosiál Merkadu (RAEOA-ZEESM) husu osan hamutuk millaun $126.

Eis Prezidente interinu RAEOA-ZEESM, Arsenio Paixão Bano dehan proposta ne'e bazeia ba nesesidade no estudu levantamentu.

"Ha'u sesante Prezidente interinu ba Mari Alkatiri. Ami nia proposta ba OJE tinan fiskál 2020 totál  millaun $126. Orsamentu ne'e atu halo kompleta programa tomak hodi halo dezenvolvimentu iha área rurál," hatete Arseno Bano ba jornalista iha edifisiu ZEEMS Farol Dili, Segunda (18/11/19).

Nia afirma, prosesu levantamentu halo hotu ona. Bano fó ezemplu planu programa ba bee-moos, ne'ebé nia dehan barak liu mak se ba iha Pasabe, Oesilo, Citrana no Nitibe.

"Oekusi la'ós husu de’it. Maibé, halo ona kalkulus no oferese reseita ba estadu Timor-Leste," tenik Arsenio.

Nia dehan, presiza dezenvolvimentu. Maibé, importante mak halo aprezentasaun téknika ba Prezidente RAEOA-ZEESM foun, atu nune'e ba oin lideransa foun bele halo Oekusi di'ak liután.

Alende ne'e, Bano dehan, parte téknika RAEOA nian hato'o sira nia preokupasaun kona-ba orsamentu tinan 2020. Tanba, iha programa no ambisaun barak ne'ebé hakarak Oekusi sai pilotu, tuir mehi Timor-Leste nian.

“Iha pilotu barak sempre iha difikuldade barak. Nune'e, prezidente foun presiza rona maka'as husi téknika sira, kona-ba aprezentasaun ne'e,” nia esplika.

Tempotimor (Dili) – Prezidente Parlamentu Nasionál Arão Noe de Jesus Amaral lamenta ho akontesimentu ahi mate durante oras haat nia laran iha Aeroportu Internasional Nicolau Lobato, Komoro, iha Sabadu (16/11).

Prezidente PN ne’e lamenta tanba ahi mate iha meiudia bainhira aviaun sira atu tuun iha aeroportu Komoro.

"Ha'u haree ida ne'e grave, tanba Aeroportu Internasional Nicolau Lobato mak odamatan ba sirkulasaun ema nian, depois ita hatene katak aviaun sempre mai iha oras meudia nian, depois ahi mate loos iha oras meudia nian," dehan Arão iha PN, Segunda (18/11/19).

Tuir Prezidente PN ne’e, loloos problema ne’e labele akontese iha Aeroportu Komoro tanba sistema elestrisidade iha ona.

Arão dehan, presiza tau atensaun maka’as ba fatin sira hanesan Aeropotu, portu no postu sira iha fronteira, tanba husi fatin sira ne'e mak bele detekta ema-nia dokumentus no sasan sira ne'ebé tama no sai, liu-liu kona-ba droga.

"Tuir loloos labele akontese, tanba ita iha ona sistema eletrisidade ne'ebé estabelese tiha ona, depois iha aeroportu mós prepara rezerva par iha koneksaun, kuandu ida mate ida fali lakan kedas, tanba fatin sira hanesan ne'e presiza tau atensaun maka'as, hanesan aeroportu, portu sira inklui mós fronteira sira," dehan Arão.

Tan ne’e, Prezidente PN ne’e husu ba parte kompetente sira atu aranza jeradór balun hodi sai rezerva.

“Ho akontesimentu ne'e PN lamenta tebes, tanba ne'e ha'u husu ba ministru relevante no orgaun sira iha kraik, liu-liu funsionamentu iha aeroportu, presiza tau atensaun. Se bele karik aranza jeradór balun para rezerva," dehan nia.

Entretantu, hafoin kazu ahi mate iha aeroportu ne’e akontese no balun públika iha media sosial Facebook, mosu lamentasaun no kritika oioin husi públiku. Balun husu ba lideransa ministériu kompetente atu rezigna an tanba konsidera laiha kapasidade no inkompetente.

Tempotimor (Dili) – Ekipa ida, lidera husi eis Prezidente interinu RAEOA-ZEESM, Arsenio Paixão Bano, Segunda (18/11/19) fó briefing kona-ba lala'ok seitór hotu iha RAEOA-ZEESM ba Prezidente foun RAEOA-ZEESM, José Luis Guterres ‘Lugu’, iha edifísiu ZEESM nian, Farol-Dili.

"Ohin ami mai ekipa boot husi RAEOA-ZEESM, kompostu husi sekretáriu nain 6 no ami ekipa hamutuk 22 ho téknika sira tomak. Ami mai fó briefing tomak ba seitór hotu. Hanesan seitór finansas, agrikultura, ordenamentu territóriu, saude no servisu jerál iha Oekusi," dehan Arsenio Bano ba jornalista.

Tuir Bano, husi sira-nia aprezentasaun, Prezidente foun RAEOA-ZEESM, inklui ninia asesór tenta rona hotu. Tanba, iha servisu barak ne'ebé presiza halo iha RAEOA.

Alende ne'e mós, Bano dehan, parte téknika hato'o sira nia preokupasaun kona-ba orsamentu tinan 2020. Tanba, iha programa no ambisaun barak hakarak Oekusi sai pilotu, tuir mehi Timor-Leste nian.

“Iha pilotu barak sempre iha difikuldade barak. Nune'e, prezidente foun presiza rona maka'as husi téknika sira, kona-ba aprezentasaun ne'e,” nia esplika.

Tempotimor (Dili) – Primeiru Ministru (PM) Taur Matan Ruak, orienta ona Ministra Finansas (MF) interina, Sara Lobo Brites atu tuur hamutuk ho deputadu sira iha Parlamentu Nasionál (PN), relasiona ho Orsamentu Jerál Estadu (OJE) 2020, ne'ebé sa'e ba billaun $1.950.  

Deputadu António Verdial de Sousa husi bankada KHUNTO deklara lia hirak ne'e, Segunda (18/11/19) iha PN.

"Atu ko'alia de'it katak Orsamentu 2020 nian ne'ebé sa'e ba billaun $1.950 ne'e boot teb-tebes. Tanba ne'e, iha tempu badak sei tuur hamutuk. Tanba, exelénsia Primeiru Ministru Taur Matan Ruak bainhira halo sorumutu iha Tibar, fó ona orientasaun máximu ba ita Ministra Finansas interina, hodi haree OJE 2020 hamutuk ho Parlamentu Nasionál," dehan deputadu António.

Nia dehan, orientasaun PM nian ba MF mak atu tuur hamutuk ho Parlamentu Nasionál para haree no hatuur loloos OJE 2020 nian, tuir dalan no estrutura.

"Atu haree ba kestoens sira no hatuur OJE 2020 nian, tuir dalan ne'ebé loos no tuir regras ne'ebé vigora," haktuir Antonio.

Nia esplika, OJE ho billaun $1.950 ne'e merese ka lae atu tau iha 2020 ne'e, liga fali ba kapasidade membru Governu nian atu halo ezekusaun.

Tempotimor (Dili) – Governadór Banco Central Timor-Leste (BCTL), Abrão de Vasconcelos hatete, ninia parte durante ne'e seidauk hetan informasaun ruma kona-ba falsifikasaun ba moedas sentavus 200, hanesan deputadu sira iha Parlamentu Nasionál ko'alia .

"Ita bo'ot husu ha'u halo deklarasaun kona-ba señor deputadu sira PN ne'e, ha'u la brani ho sira. Tanba, ne'e deklarasaun polítika iha parlamentu. Ha'u ba halo fali BCTL, komentariu fali ida ne'e," dehan Abrão iha Palásiu Prezidensiál Bairru-pite, Kinta (14/11).

Nia dehan, kona-ba falsifikasaun moedas Sentavus 200 ne'e, karik iha informasaun ne'ebé eziste, BCTL hakarak hatene.

Tempotimor (Aileu) – Tuir Ministru Ensino Superiór Siénsia no Kultura (MESSK), Longuinhos dos Santos nia dadus, komunidade ne'ebé afeitadu ba obra Sidade Universitáriu Aileu, uma kain hamutuk 46.

Tempotimor (Aileu) – Komunidade Sarin, Suku Banuhato, Postu Aileu Vila, Munisípiu Aileu rejeita ho planu VIII Governu, atu harii Sidade Universitariu iha suku refere.

Tempotimor (Dili) – Reprezentante povu iha uma fukun Parlamentu Nasionál (PN), Kinta (14/11/19) espresa sentimentu triste ba jornalista, bainhira sira rona katak povu iha Covalima ta'a malu tan hadau malu bee-moos.

"Ha'u sente triste tebes. Tanba ne'e akontese no moris realidade nian mak ne'e. Katak iha nasaun ukun an ida ne'e, atu hemu bee kopu ida mós, povu tenke ta'a malu duni," dehan deputadu Adriano do Nascimento iha PN.

Adriano afirma, kada tinan Covalima sempre difikulta ba bee-moos. Maibé, iha bee matan boot rua ne'ebé Governu lakohi hadi'a hodi fornese ba komunidade.

"Problema iha Suai laran ne'e duni. Entaun bailoro bee laiha duni. Tanba fura tuun ba mós mina. Iha bee matan rua ne'ebé boot teb-tebes, iha parte Fohorem parte Aldeia Dato 2 no Dato 3 ne'e, kuandu Governu iha planu atu dada bele fornese ba Covalima tomak, inklui mós Same nia sorin bele hetan hotu bee ne'e," dehan Adriano.

Alende ne'e, deputadu Favião de Oliveira mós husu ba Governu atu hadi'a fornesimentu bee-moos ba populasaun iha munísipiu hotu.

"Governu presiza halo melloramentu bee-moos, ba ita nian populasaun liuliu iha munísipiu. Tanba, ita hatene katak nesesidade báziku hanesan bee no saneamentu. Tanba ida ne'e mukit liu iha munísipiu," dehan Favião.

"Ami sempre rekomenda hela de'it ba Ministru Obras Públiku  (MOP) hodi hadi'a no halo jestaun kontrolu nian ba bee matan sira ne'ebé iha munísipiu. Tanba, dalaruma ita haree populasaun balun susar ba bee. Dalaruma iha kapitál Dili ne'e de'it mós lori masa ba buka bee," nia salient.

Nia afirma, maske iha Dekretu Governu nian balu dekreta katak populasaun hotu ida direitu ba bee-moos, maibé presiza iha jesatun di'ak liuliu ba sistema kanalizasaun bee-moos ba populasaun nia hela fatin.

Darwin_Optic

.

Contact us

Palapasu
Dili, Timor-Leste
+670 7723 4852
+670 7728 1698
http://www.tempotimor.com

Kalendariu Arkivu

« April 2024 »
Mon Tue Wed Thu Fri Sat Sun
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30          

Tempo Timor Networks

Online Counter